Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Operans första män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dermed, generalbas-läran (ackordernas betecknande
genom siffror samt konsten att ackompagnera efter
en sådan beteckning), vid slutet af 1500-talet[1].
Den andre af dessa båda män var Giacomo
Carissimi, kyrkokapellmästare i Kom. Carissimi gjorde
sig till bufvuduppgift att åstadkomma ett af den
strängare kontrapunktiska stilen oberoende skrifsätt, i
samma mån ban närmare sökte återgifva ordens uttryck.
Han uppfann nu kammarkantaten, hvari han anbragte
dramatisk recitation och melodi, hvarjemte han
betydligen förbättrade dessa former, hvilka i detta skick
sedan öfverflyttades på operan och äfven på dennas
förbättring sålunda hade ett väsendtligt inflytande.
Åfven för kyrkan fann man hans nya former
antagliga. Carissimi uppfann ock ritornellen (för- och
efterspel) samt mellanspelen. Kammarkantaten
utträngde snart den numera föråldrade madrigalstilen.
Carissimi var född år 1600 och dog efter 1675.
På 1640-talet utmärkte sig Cavalli och Cesti
såsom operakomponister. Recitativet vann mycket
genom dessa mästare: det började nu närma sig till
deklamationens naturliga accent och tillät sig redan
någon modulation i den ackompagnerande harmonien.
Arian var väl ännu ej bestämdt skiljd från
recitativet, med hvilket den ofta sammanflöt, men innehöll
redan en uttrycksfull melodi, och ej sällan finner man
koloraturer, hvilka redan antydde dett framtida
bravurarian. Tillika inträffar nu tonkonstens delning uti
Andlig, Dramatisk och Kammarmusik, hvilken var. en
sak af vigt, emedan den medförde utbildningen af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
