Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Ursprunget till Opéra comique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blick på ett element som under tiden uppkommit oeh
likaledes var bestämdt till en framtida stor rol i
konst-verlden, nemligen den franska komislea operan.
Trubadursången uppbörde icke, utan att hos
Frankrikes folk qvarlemna smaken för den populära
visan, hvilken ännu fortlefver. Trubadurernas
efterföljare, Menetriers och Jonglörer, rörde sig inom en
lägre sfer, men förstodo att med sina muntra folk-
och stadsvisor samt dertill hörande upptåg roa
folket, och sålunda vunno fransmännen redan tidigt en
viss färdighet att i chanson-form kläda qvickä och
satiriska infall, så fort någon anledning dertill
förekom. Fléra lustspelspoeter, som kände sin publik,
inflätade derföre mellan akterna af sina komedier
divertissementer med visor, och gjorde dermed så stor
lycka, att man framdeles äfven uti sjelfva scenerna
inblandade chansoner, hvilka alltid upptogos med
jubel, då de anbragtes med esprit och takt.
Marknadsteatrarne (Théâtres de la foirej i Paris’ förstäder
utgjorde den ort, der den sedan så berömda och
inflytelserika Opéra ceomique föddes och uppvexte. På dessa
teatrar ömsom talades, sjöngs och dansades, alltsom
den glada omvexlingsandan fann för godt, och den
församlade mängden lät ej heller tiden förgå i
overksamhet: folket upphof sina röster, så godt det ville
och sjöng med af hjertans grund. Vid slutet af
1600-talet hade marknadsteatém redan en allmän ton
för sig, och sedan författare, sådane som Le Sage,
Le Grand, m. fl. i början af 1700-talet arbetade för
densamma, antog den ett mera förfinadt skick. Det
dröjde dock icke länge, förrän de muntra stadsvisoma
(vaudevillema), som vanligen voro hemtade ur folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
