Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tini. Åfven under restaurationen och sedan under
Ludvig Philip fortfor Paers framgång och anseende.
— Åfven Paer har företrädesvis lyckats i buffan
och semiserian, och bör värderas för den melodirike-
dom, den smakfulla form och det dramatiska lif, som
råda i hans musik. Dock kan han i humorns frisk-
het, i stilens renhet ej fullt mäta sig med Gimarosa
och Paesiello. Bland hans många operor nämnes
företrädesvis Sargino, skrifven 1803 för Dresden.
Redan hos Paer finner man spår af Mozarts in-
flytelse. Ånnu mera är detta fallet med Vincenzo
Righini, som lefde i Tyskland och hufvudsakligen
bildat sig efter Mozarts mönster. Righinis stil är
den mest klassiska och ädla, harmoni och instrumen-
tation belydligen rikare än hos Italiens mästare i
allmänhet, och i dessa afseende komma få opera-
komponister Mozart så nära. Dock saknar han för-
mågan af egentlig, lefvande dramatisk karakteristik,
emedan hans karakterer icke ega nog individuell
bestämdhet och begränsning. Men om än hans sto-
ra ensembler mera egna sig för konsert- än för operas-
salongen, så böra de, musikaliskt betraktade, räknas
bland de yppersta mästerstycken, som någonsin
skritvits. Åfven hafva endast få tonsättare så förträff-
ligt behandlat basarian. Af Righini, som derjemte
var en utmärkt sånglärare, eger man ock förträff-
liga sångexercicer. Hans berömdaste operor äro
Gerusalemme liberata, La selva incantata, Enea in Lazio,
Armida, m. fl.; de flesta äro skrifha för Berlin. —
Righini var född i Bologna 1760, studerade under
pater Martini, uppträdde till en början som opera-
sångare i Prag (1778), och var från 1793 anställd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
