Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden / 251 (1862) Author: Carl Vilhelm Bauck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Nyare tidens kyrkomusik - Den stora franska operan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den katolska kyrkan i allmänhet tycks den egentliga
kyrkstilen föga öfverensstämma med tidsandan, och
ehuru Palestrinas och Allegris kompositioner ännu
årligen uppföras under den heliga veckan i Rom, så
får man dock uti Italiens flesta kyrkor i allmänhet
numera höra en musik, som ej obetydligt närmar sig
till den moderna italienska operastilen.

Den stora franska operan.

Vi återgå till defr dramatiska området för att
betrakta den heroiska franska operans sednare öden.
Detta märkvärdiga institut (Académie royale de Musi-
que) stiftades, såsom förr nämts, år 1669 af Lully,
hvilken skapade dess stil och gaf en bestämd rikt-
ning åt dess anda. Sträng dramatisk sanning i
förening med storartad deklamation var dess hufvud-
uppgift, stilens renhet och värdighet nästan dess en-
da musikaliska prydnad. Dessa grundsatser följdes
med samvetsgrann trohet, fast sällan med motsvaran-
de förmåga af Lullys efterföljare, hland hvilka Ra-
meau nära ett sekel sednare förnämligast ntmärkte
sig. Gluck var det (såsom vi i det föregående funnit)
som till estetisk fulländning utbildade dessa grund-
satser och bringade dem i sammanhang med de sto-
ra framsteg som tonkonsten och konståskådningen i
allmänhet gjort under tidernas lopp.

Efter Gluck inträffade åter ett stillestånd, endast
afbrutet af några enskilda verk af Cherubini, Méhul
och Berton, till dess Gasparo Spontini efter otaliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>