Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af tonkonstens historia i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Få kämpavisornas bördiga jordmån uppspirade
framdeles de sköna romanserna eller riddarvisorna.
Dessa barn af en frisk, ursprunglig naturingifvelse,
förenade med forntidens kärnfulla urpoesi äfven den
förtrollande romantik, som framgick ur kristendomens
anda, ocb förmildrade den vilda heroismen, utan att
förlama dess kraft. Flera af dessa ballader före-
komma äfven hos andra nationer, t. ex. i England
och Skottland, hvilket torde härleda sig från vikin-
garnes ströftåg kring fremmande kuster, dit de kri-
giska sångarne både öfverfbrde nordens sånger och
der hemtade nya.
Dessa ballader och romanser — som i vår tid
kallas folkvisor — hafva utan tvifvel till poesi och mu-
sik diktats af de ofvannämnde sångarne, skaldernas
efterföljare. De hafva följaktligen ursprungligen va-
rit beräknade på föredrag vid fester vid hofvet och
på riddarborgarne, hvilket man ock finner af deras
innehåll, som vanligtvis omtalar furstliga och adliga
personer. Men likasom i Frankrike, England och
Tyskland, kom deras konstutöfning ur modet bland
de högre stånden och de firade sångarne sjönko
småningom till kringvandrande folksångare och gyck-
lare. Härigenom kommo emellertid dessa riddarvisor
på folkets läppar, der de ock under seklernas lopp
fortlefvat, intill dess man på sednare tider genom de-
ras samlande och utgifvande försatt dem i ett tredje
stadium, nemligen det artistiskt-litterära. Emellertid
vanslägtades sjelfva sångarne i sitt förfall allt mera,
och blefvo föremål för ett så allmänt förakt, att,
enligt då gällande lagar, ett dråp på en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
