Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Styfsyskonen ville natorligtvis att modren
skulle kvarstå vid värdinneskapet. Deras
morbroder Leander som värdinnan efter spelmannens
död kallat att hjälpa och råda, betonade äfven han,
att tiden ännu icke var inne för den gamla,
erfarna värdinnan att afträda från värdinneskapet.
Hon var ju dock som en moder för dem alla,
sade han.
Men unga mor uttalade skarpt och bestämdt,
att det var sed (i hennes hemby?), att de yngre
barnen “sökte sigM, så snart wsonkunun“
(svär-dottren) flyttat in, sa mycket hällre, då de,
liksom här, icke engång hade någon del. i
hemmanet.
Morbror Leander skämtade öfver den ifver
och hetta Ester visade. Men det hade han icke
bort göra och gjorde det icke ostraffadt. Han
fick nu höra, att han varit en lätting och
blod-igel, som icke gjort annat än sugit must och
märg ur hemmanet. Han hade icke för ro skull
penningar på banken.
Det flög ett drag af ovilja öfver
morbror Leanders annars så fryntliga anlete. Han
kom ihog, i hvilket tillstånd hemmanet var, då
han steg i värds ställe. Det hade då visat
tendens till afgjordt nedåtgående. Boningshuset hade
då stått liksom med på midten afbruten ryggrad,
dess hvardera hälfter hade lutat bakåt och
sjunkit med gafvelväggarna, som dessutom buktat sig,
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
