Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det; ty då hade ju denna kunnat skrika ännu en
gång. Icke häller hade hon tid härtill. Hon
rusade alldeles utom sig in och byrålådor ryktes
upp och slogos fast med en ifver och brådska
som om ryssen nu först kommit i landet. Modren
ville hjälpa henne; men Elvira var häftig och
stampade med sin lilla täcka fot i golf vet för
modren, som efter hennes åsikt bar sig bra
oskickligt åt.
Då Eskil och herr Sivén slutligen fingo se
henne, var hon klädd och var då så älskvärd,
att Eskil fann det obehagligt. Hon var tillika
bra oförsiktig att tala om huru allmogen
bemött henne. Eskil skrattade på sitt vanliga
sarkastiska sätt. Hon rodnade; men kunde icke
af-hålla sig från att efter en stund åter beklaga
sig öfver sitt olycksöde. Hon hade ju ej en kristen
själ att umgås med.
“Icke en kristen själ?“ upprepade Eskil.
“Du skall icke ötverse den befolkning du har äran
att bo ibland. Hvar och en med hälst litet
lef-nadsfriskhet måste kunna bo ibland dem utan
att behöfva dö af ledsnad. För resten har du
efter mitt sätt att se sakerna ofantligt mycket
att lära af denna allmoge.“ Det låg något
hotande uppriktigt i Eskils ton och min. Hon kunde
dock icke af hålla sig från att med en lätt grimas
fråga: “Nå, hvad är det rätt jag skulle ha nöjet
att lära mig?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
