Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
engång sådant; så ledigt, öppet och fritt, att hon
icke kunde förarga sig på honom. Han satte sig
i gungstolen och drog henne till sig. En
rodnad uppsteg på hennes kinder, men hon måste
sitta kvar.
Snart såg hon sig dock tvungen att slita
sig lös och gick blossande af harm utur
kammaren och det ingalunda utan anledning.
“Gubevars, så mycket trodde jag dock vi
redan skulle vara på det klara med hvarandra,“
sade han.
Elvira försökte nu en tid hålla honom på
afstånd. At föräldrarne sade hon emellertid
ingenting. Sivén åter underhöll sig med dem så
mycket mera. Han förespeglade dem, att de
borde för sina penningar skaffa sig del i den nya
sågen, som konsuln nyligen bygt, eller ock på annat
sätt placera dem i hans rörelse; ty de kunde
vara försäkrade om att få en 15 k 20 procents
ränta på sina penningar. Pär skakade på
huf-vudet och menade, att penningarne lågo bäst där
de lågo (i banken); men då skrattade Sivén och
likaså Ester. Hon hade under de senaste tiderna
altmera gripits af spekulationsyran och
svindellustan. Hon hade ju ock sålt skogen, hon hade
ju förmått Pär att sätta penningarne på banken,
hon hade efter sin ankomst till Storstu styrt alt
och styrt väl. Hon, Ester, beslöt sig nu ock för
att inlägga sitt kapital i konsulns affär — om
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
