Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hem till ett af de täckaste ställen i den vackra
skärgarden? Måhända! Måhända icke! Måhända
hade björkarne för sin tillvaro att tacka den
förordning, som för fiskens trefnads skull förbjuder
att falla träd vid stranden.
Men Maj viken! Ett så poetiskt namn! Icke
gifver folket åt sina hem så vackra namn! Det
är sant! Icke alltid. Stundom dock. Stället har
hetat så sedan urminnes tider. Måhända är
namnets rot och upprinnelse icke så poetiskt,
måhända är stället uppkalladt efter någon Maja*
som där i tiden arbetat och sträfvat, kämpat sin
tysta kamp och dött.
Djupt ned i Majviken afspeglar sig inom
dess trånga begränsning den vidsträkta blå
himmelen med dess lätta hvita moln. Himmelen
på djupet har ett djupare blå och mera
intensiva färgtoner, än himmelen där ofvan.
Men kvällsolen kastar sina sista strålar
öfver den lästrandslugna viken och förbyter dess
silfverglans i en underbar stilla rodnad. Öfver
de aflägsnare holmarne hvilar en genomskinlig, i
blått förtonande luftslöja, som fiskaren kallar solröks
Till höger ligga Älförnarne med sina
palm-liknande tallar, som öfvergjutna af den nedgående
solens strålar förete en enda jättetafla å la Larsson.
Till vänster spegla sig i den silfverglänsande
vattenytan holmar, där löf- och barrträd stå i
liflig växling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
