Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NÅGRA ORD OM LAPPLANDS KOLONISATION.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapsskötsel, som kan blifva ytterst vinstgivande, om den anpassas
efter lokala förhållanden och förknippas med en ändamålsenlig
mejerihandtering, måste bliva hufvudsaken.»
Den med Norrlands förhållanden obekante kanske här vill
göra en invändning beträffande de upprepade nödåren. Bevisa
icke dessa jordbrukets ringa utsikter om framgång i Lappland?
Men den, som känner dessas orsaker, måste svara: »Nej, dessa
bero pä jordbrukets karaktär och icke pä klimatet.»
Foderskörden har aldrig inom känd tid slagit fel på odlad jord.
1913 och 1914 reste jag genom stora trakter af södra Sverige
och Norge från och till Lappland. Båda åren var foderskörden
utan all jämförelse öfverlägsen i Jämtland och Lappland.
Detsamma är förhållandet i år, enligt hvad personer från södra
Sverige, som rest i Norrland, betyga. Alltså måste jordbruket
i Lappland stödja sig i mycket hög grad på foderodling å odlad
mark. Men detta har i alltför ringa grad varit fallet. Man har
i stället hämtat större "delen af kreatursfodret från myrängar och
uppröjda ängsmarker, men där är skörden mera oviss på grund
av översvämningar och svårigheter att bärga höet. När
jordbruket kommit i det läget, att dessa naturliga slåttesmarker fått
endast en underordnad betydelse, då försvinna också nödåren.
Hvad kornet beträffar, så ha de senaste årtiondena visat, att
det ger felskörd ungefär hvart femte år, under det att de fyra
gifva god skörd, och de bästa af dessa högre än i södra Sverige.
Rågskörden är underkastad mindre risk än kornet, hafren
möjligen något större, och hvete kan icke mogna till fullgod skörd
ens under gynnsamma år. Potatisodlingen gifver sällan felskörd,
i gynnsammare lägen aldrig, under gynnsamma år bättre resultat
än i södra Sverige. Rofvor, morötter, rödbetor, kålrötter, kål,
isynnerhet blomkål m. fl. växter odlas med lika goda resultat
som i södra Sverige. En närmare utveckling af det nu anförda
kan man finna i »Jordbruksmöjligheterna i Norrland» af E. O.
Arenander.
Finnes jord tillgänglig för odling, särskildt för upprättande
af nya jordbruk? Huru skall afstängd jord, tillhörig staten och
enskilda, göras tillgänglig för kolonisation? Dessa frågor kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
