Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - UR EN LAPPMARKSSOCKENS KRÖNIKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom kungabrevet av år 1821 har man väl nått ett länge
eftersträvat mål, men man har ock genom skilsmässan från
moderförsamlingen förlorat ett gott stöd, och det blev helt visst
icke så lätt att lära sig stå på egna fötter och i allt lita blott på
sig själv. Till arealen var det nya pastoratet nog mer än
tillräckligt — bortåt 80 kvadratmil — men i andra avseenden var
man svag nog. År ,1820 var invånareantalet i Sorsele 533
personer, av dessa voro 34 självägande bönder. Av hushållen i
socknen betecknas 24 såsom behållne, 74 såsom fattige och 11
såsom utfattige. Den odlade arealen utgjorde 55 tunnland öppen
jord. Inom socknen föddes 44 hästar, 16 oxar, 190 kor och
609 får. Fjällapparnas antal var 125.
Bärkraften var sålunda ej stor, men utgifterna voro dryga.
De inbördes utgifterna blevo därför ganska betungande. Så t.
ex. bestämdes »sockentungan» för år 1825 till 4 rdr bco på
varje skattlagd rök, en betydande avgift, om man tar i
betraktande penningvärdets fall och bristen på reda mynt i dessa
avlägsna bygder.
Den första angelägenheten, sedan man fått kyrkoherde, blev
att överenskomma med honom om lönen, vilket tyckes ha haft
sina svårigheter, då man helst ville pruta så mycket som möjligt.
Det heter: »socknemännen påstodo, jag vet ej i stöd af hvilken
Kungl. författning, att pastor borde åtnöja sig med ett får af
hvar skattlagd hvart tredje år. Pastorn, som väl insåg, att detta
»projet» visst icke instämde hvarken med Kungl. författningar
eller billigheten, helst socknen föder en ansenlig boskap, men
vore häldre att lida än strida, medgaf pastorn godvilligt, men
med uttryckeligt förbehåll, att Tertialtionden, korn med halm
oafkortad till honom borde erläggas.» Nu yttrade flera, att de
hellre kunde betala ett får vartannat år än fulla tertialtionden av
det skäl, att kornavkastningen för de flesta är liten och till deras
bärgning föga tillräcklig. De ville alltså ha efterskänkt en del
av tertialtionden. »Härtill har pastorn för sin del ingått och
samtyckt med uttryckeligaste förbehåll att af halfva socknen hvart
år erhålla icke så kallade fjol-lamm, utan fullvuxna och felfria
får samt två delar af Tertialtionden oafkortad, det vill säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
