- Project Runeberg -  Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok / 1915 /
57

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - UR EN LAPPMARKSSOCKENS KRÖNIKA.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verklige regenten i Sorsele. I släkttraditionen står han som en
halvt mytisk gestalt i översvinnelig härlighet och glans, till vilken
hans ättlingar med beundran se upp. Kronofogden hade gjort
sig skyldig till något slarv med ett köpebrev. Rådal reste ner
till honom och sade sig skola avsätta honom. Ett försök att
muta honom med en präktig silverkanna misslyckades, men
slutligen fick nåd gå för rätt med det förbehåll, att kronofogden
i allt skulle rätta sig efter Rådals vilja! Inte ens Kungl. Maj:t
förmådde något emot den mäktige. Om någon lag eller
förordning utkom, som inte behagade honom, sade han ifrån, och den
måste upphävas. I verkligheten torde hans makt ha varit något
mindre, men det hände dock på stämman, att man ansåg sig ej
kunna fatta något beslut, om ej Rådal var närvarande. Myten
om hans motstånd mot nya lagar torde ha sin upprinnelse däri,
att man under hans »regering» började en hel mängd processer
i fattigvårdsmål och annat dylikt med kringliggande socknar,
varvid man alltid fullföljde målen till högsta instans, ibland med
vinst, men lika ofta med förlust. Och alltid var det Rådal, som
var socknens målsman i dessa affärer. Han torde, nog ha haft
en ganska stor kraft och förmåga och säkert en ej vanlig slughet.
»Skrivare» var han emellertid icke. Han ritade sitt bomärke, han
som de andra, och först fram på 1840-talet befinnes han själv
några gånger ha skrivit sitt namn.

*


Men vi återgå till församlingens gemensamma angelägenheter.
En viktig fråga även under denna period var byggande av kyrka.
Träkyrkor, i synnerhet om de äro dåligt byggda, bli ej så långlivade.
År 1792 hade den år 1744 uppbyggda kyrkan genomgått en grundlig
reparation, så att hon var att anse som ny. Men den började åter
vara förfallen och även för liten. Därför väcktes redan 1831 fråga
om byggande av ny kyrka, vilket förslag av församlingen livligt
bifölls, och beslöt man tills vidare att skaffa ritningar. Men
Rom byggdes icke på en dag: 1834 blev det fråga om att
framskaffa timmer, varvid framkastades förslag, att man i stället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:55:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygdvild/1915/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free