Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- LULEÅ STIFT.LITET STATISTIK M. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom statens skolanordningar däruppe. Men ännu präglas
gränsorterna mot öster av den särskilda isolering och det
främlingskap, som det finska språkets allmänna bruk i förening, med den
laestadianska åskådningen, såsom den under tidernas lopp
utvecklat sig, medför i förhållande till fäderneslandet i övrigt.
Inom samma landområde — mellan Lule och Torne
(Mu-onio) älvar — har tuberkulosen sitt starkaste och mest utbredda
fäste i vårt land, gynnad av sällsport usla bostadsförhållanden,
undernäring och klimatets skärpa. I avlägsna byar och därest
läkaren, — om där nu finnes någon — på den avlägsna
kyrkoplatsen ej står att genast hämta, kan en epidemi förhärja ohejdat.
Lasarettsvård blir ofta otänkbar, barnsbörd utan sakkunnig hjälp
ingen ovanlighet.
*
Låtom oss fortfarande särskilt hålla oss till inlandet. Där
lapparnas flyttningsvägar sedan urminnes gått fram, ligger vanligen
kyrkan och det kulturcentrum, som bildats omkring henne, oftast
i socknens geografiska mitt. 5—10 mils väglös kyrkofärd är
icke sällsynt, och de finnas, som ha längre. Ej ofta kan ett i
grunden djupt religiöst folk komma fram till helgfirande under
slika förhållanden. Sjuka och åldringar långt borta kunna aldrig
komma. De under sommartid döda nedgrävas för att på
vinterföre forslas fram till kyrkan. Konfirmanderna få lämna hemmet
och söka sig hus på kyrkplatsen under »lästiden»; de nyfödda
nöddöpas, tills pastor kommer på en av sina mer eller mindre
regelbundna obygdsresor. Varje liten by blir en värld för sig,
omgiven av vildmarkens enslighet och mörker.
I denna julboks två föregående årgångar ha lämnats nog
så belysande skildringar av det undanskymda och gammaldags
enkla, man kan gärna säga primitiva, kyrkliga liv, som framleves
i bygderna, fjärran från väg och tempel. Ty kyrkligt liv finnes,
ja, det pulserar mycket starkt och varmt — nästan allestädes
utom i vissa finsktalande trakter, där de laestadianska
predikanterna blivit härskare över själarna. En sådan hängivenhet
för och tillit till kyrkan och hennes tjänare, som man finner ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:55:18 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bygdvild/1915/0131.html
