Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VID NYÅR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när vi få lägga vår hand i Hans, som är framtidens och vår
Herre. Det är svarta ovädersmoln öfverallt på himmelen.
Vi höra om krig och rykten om krig. Det är oro öfver
folken. Än tänka de blott på fåfänglighet. Än träder den lifvets
allvar så under ögonen, att de ängslas i förtviflan. Men vi
veta, att icke en sparf faller till jorden utan vår Faders vilja.
Vi vilja så styra med frimodighet in i det nya årets
töckniga ljusning. Vi veta ej, hvad det skall bringa, men vi
veta, att allt hvad vi bedja Fadern om i Jesu namn, det skall
blifva oss gifvet. Det skall bli för oss ett godt nytt år —
i Jesu namn.
Men ej blott för oss, utan för Guds kyrka och
församling bland oss. I vår kyrka har Gud rest sitt tempel ibland
oss, såsom han reste templet i Jerusalem för Israel. Som
Guds folk i det gamla förbundet sörjde, då templet låg i
ruiner, så böra vi ock sörja öfver vår kyrkas förfall, om vi
räkna oss till Guds folk. Liksom de togo fatt och byggde
af all makt trots det häftigaste motstånd, så böra också vi
göra. Liksom de sågo templet och gudstjänsten såsom
grundvalen för folkets välfärd, så böra vi också det i vår kyrka.
Vår kyrka väntar, att vi sätta Guds rena och klara ord
på ljusastaken, att det kan lysa för alla dem, som äro i huset.
Det är icke godt att vi hålla oss för oss själfva blott och
äro nöjda, blott Guds ord lyser i vår lilla krets. Oss
tillhör att tänka på hela vårt folk, på dess väl och fostran, på
våra prästers och lärares utbildning och trohet i sitt kall och
bedja för det. Vi må begagna de tillfällen, som gifvas oss,
att i litet och stort icke lefva oss själfva, utan den stora
församlingen, som är nämnd efter Kristi namn. Annars bära vi
Kains sinne, som sade: »Skall jag taga vara på min broder?»
Och vi måste taga i tillsammans, lyfta vårt
kyrkosamfund fram på förenade skuldror och bygga det, så godt vi
kunna, för framtiden, så att det kan blifva till välsignelse
för de släkten, som komma. Vi må icke blott se på vår tid,
vår lilla krets, vår verksamhet. Den är snart förbi; men
när vi äro borta, skall församlingen bestå. Ve oss, om vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
