Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN RUNDTUR I LULEÅ STIFT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fa vi den ena forsen efter den andra, och vårt mod och vårt
intresse stiger och stegras så småningom till förtjusning. Vid
Paurangi måste vi dock "springa hundstrand" ett stycke,
emedan forsen är för strid och svår att "ränna". Båten släppes
tom utför densamma och styres med en lina från stranden.
Besättningen består av tre man, av vilka två ro — särskilt måste
de ro starkt i forsarna — och den tredje styr båten med en
liten styråra. Styrmannen måste känna till varenda sten i
forsarna och på pricken kunna farleden, som ofta gör ganska
nyckfulla krokar.
I Vittangi, som under något mer än ett halvt sekel var
huvudort och kyrkoplats i Juckasjärvi pastorat, innan
kyrkoherden för icke fullt 10 år sedan flyttades till Kiruna, är numera
en komminister stationerad. Byn är kyrkplats för Vittangi
nybildade församling, som utgör annex till Juckasjärvi
församling.
Härifrån styra vi nu vår färd till Karesuando, Sveriges
nordligaste församling, för att göra en påhälsning hos Sveriges
"överstepräst". Han är egendomligt nog skåning till börden.
De 10 milen från Vittangi ditupp gå mest genom ödemarker,
där man endast sällan ser någon liten torftig by. Resan dit är
dock lätt gjord, då man kan fara i automobil. Annat var det
för ett par tiotal år tillbaka, då man måste knoga och gå den
långa vägen över skog och blöta myrar.
Karesuando kyrka är ganska ny. Det är omkring 15 år sedan
den blev färdig. Den är synnerligen vacker och har ett
dominerande läge på Muonioälvens strand. Det råkar just vara
kyrkhelg, och lapparna äro mycket talrikt samlade till
gudstjänst. De utgöra majoritet i Karesuando. Den bofasta
befolkningen är ganska fåtalig.
Även här älska lapparna bjärta färger. Deras dräkter bära
nogsamt vittne därom. På sina koltar ha de röda kragar, och
i spetsen på toppmössan sitter en stor röd tofs, som vippar hit
och dit när de gå. Lapparna i de norra lappmarkerna äro mera
33
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
