Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN RUNDTUR I LULEÅ STIFT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmogen samt lapparna i juckasjärvi och större delen av
Gällivare församling samt delar av Jockmock (västlaestadianismen).
Under det vi fortsätta vår färd nedåt genom Tornedalen,
kunna vi konstatera, att svenskan gjort stora framsteg hos den
yngre generationen. Alla som gått i de svenska skolorna, vilka
under de senaste årtiondena varit i verksamhet, tala vid sidan
av finskan obehindrat svenska.
Vi taga vägen genom Korpilombolo, som nyligen avsöndrats
från Övertorneå till eget pastorat, samt fortsätta genom
Över-torneå, Hietaniemi, Karl Gustav och Nedertorneå till
Haparanda. På söndagen göra vi besök i en av kyrkorna och finna,
att den är glest besatt med åhörare. Kyrksamheten i
Tornedalen är icke mycket att skryta över, om man undantager
storhelgerna. Gudstjänstspråket är i regeln varannan söndag
finska och varannan svenska, dock med vissa modifikationer.
Vi bereda oss ock tillfälle att besöka en lsestadiansk
"samling". Den hålles i ett rymligt finnpörte, som är fyllt med folk.
Längst inne i rummet bakom ett större bord sitta predikanterna,
som i sitt borgerliga liv äro bönder och arbetare. De uppträda
aldrig en och en, utan minst två, helst flera. Luften i rummet
är kvav, och den sömniga lampan över bordet osar. Hela
pörtet ligger i halvdunkel. En mystisk stämning är rådande.
Andaktsstunden börjar med en psalm på finska. Därefter
läses en predikan av Lsestadius. Sedan den är slut, tillsäger
den förnämsta predikanten en av sina kamrater att uppläsa
ett kapitel ur bibeln. Detta angiver han endast genom att
antyda dess innehåll. Den andre slår upp bibeln, söker igen
kapitlet och läser. När detta är gjort, börjar den förstnämnde
att utlägga det lästa. Så länge han håller sig till den
didaktiska delen av sin utläggning, synas åhörarna tämligen
oberörda trots de rent personliga häntydningar mot en och annan
av de närvarande han i inskjutna parenteser kan tillåta sig.
Men annat blir det, när han övergår till parenesen eller till-
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
