Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LAPPMARKSPRÄSTER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Följande dag — fredagen — anlände prästen från Karasjok
med fru från sin 18-milafärd. I sanning fjällpräster. Vi hade
också mycket att berätta för varann om färder och äventyr.
Men vad gör man ej i öknen för att nå fram till oasen. Och
efter de många och långa strapatserna fick samvaron i
Kautokeino prästgård redan från första stund en alldeles säregen
prägel.
Vi voro som redan sagt grannpräster, vi fem, som nu
stämt möte, och fastän vi voro bara fem, representerade vi
ett område i det närmaste så stort som hela Götaland!
När vi på lördag f. m. började våra egentliga förhandlingar
med psalm och bön, kände vi vilket stort och starkt band som
enade oss. En stor skara ödemarkssjälar voro oss givna, vi
unga män skulle vara deras herdar. Mestparten av våra
församlingsbor voro nomadiserande lappar eller ett folk, som
härstammar från denna så mångbeskrivna och dock så litet kända
ras. Själva voro vi alla fem sydlandsbarn, uppvuxna ur en
annan mark, söner av ett annat folk.
En annan egendomlighet som förenade oss och vår
livsuppgift var den, att den laestadianska kristendomsriktningen
var överhuvud den enda, som vi hade att arbeta med inom
våra församlingar. Och när vi nu träffades efter en 10 à 12
års erfarenheter inom dessa förhållanden, så förnummo vi
starkt, att vi hade något att samtala om och utbyta med
varandra.
Vår värd Smith började med ett föredrag om »Lapparnas
religiösa anlag» som jag blott önskade hade nått vidare
kretsar. Därefter inledde undertecknad ett samtalsämne över
»Kyrkan och laestadianismen», varefter ett samtal vidtog, ett
samtal som fortsattes, ända tills vi skildes på tisdagen.
Vilken rikedom, vilken skatt, vilka erfarenheter som dessa
ödemarksår skänkt oss! Längre ned vill jag återgiva vår
gemensamma resumé ur protokollet särskilt med avseende på
vårt arbete bland detta folk.
På e. m. inledde sognepresten Bökman från Skjärvö ett
teologiskt ämne »Jesu syn på syndernas förlåtelse», vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
