Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - JUL OCH NYÅR BLAND JOCKMOCKSLAPPARNA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöver dock detta ske, tack vare kärleksgåvor söderifrån.
Prästfrun finner vanligtvis något sätt att hjälpa.
I de lappska kyrkbyarna långt från järnväg kan man
vid helgerna få iakttaga riktigt äkta lappliv. Låt mig få
skildra en jul, sådan jag upplevde den för många år sedan.
Under julaftonens lopp skådar man den ena »reitun» efter
den andra, som i lustigt tåg svänger upp för bygatan. En
del stanna vid prästgården, andra åter hos »platsbor», men
de flesta söka sig fram till sina egna lappstugor, som
nyligen flyttats inåt skogen, där de ligga bättre i fred än uppe
i skogens grannskap. Hurtiga skidlöpare ila även fram med
hastig fart. Till och med i slädar upptäcker man
lappkvinnor åkande efter häst, men den synen gör en just
inte glad.
Under juldagens förmiddag gives för lapparna intet
tillfälle att inom templets murar lyssna till Guds ord, deras
tungomål är då utestängt där. Men lottlösa bliva de dock
icke. I lappstugan förkunnar en Herrens tjänare sanningens
ord, vilket av kateketen överflyttas till lappska. Inte sker
detta just med mycken livaktighet, men när predikanten
tystnat, och kateketen själv får förkunna ordet, då förändras
stämningen genast. Den sömnaktige tolkaren blir en den
väldigaste predikant. Att man har en laestadian framför sig
blir snart klart, och därtill en av de allra ivrigaste. Med
kraft utlägger han ordet om frälsning, men han nöjer sig
ingalunda att tala därom i allmänhet utan riktar ingående
frågor till de närvarande. Det går ej lätt att krypa bakom
någon annan. »Hur är det du, Per, tror du?» ljuder
vädjan. Och då Per Länta menar sig tro, får han en faderlig
förmaning. »Även djävlarna tro det och lova», du var full
du i går, Per. Mot flärd och fåfänglighet dundras väldeliga,
och både »flickor och fröknar» få sin del av bestraffningen.
Så följa allehanda varningar mot dåligt leverne. Men då
känner man sig riktigt glad över att inte fullt behärska det
främmande språket, ty synden blottas alltför naket. I tanke
att avskräcka framhålles sådant, som kanske i stället tjänar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
