- Project Runeberg -  Från bygd och vildmark i Lappland och Västerbotten, Luleå stifts julbok / 1924 /
44

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - "Fädernas kyrka."

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de större nattvardsgångarna. Det var gripande att se ring
efter ring fyllas av knäböjande ungdom, kanske mest av
unga män. Gudstjänsten varade till nära kl. halv 3, och
kl. 4 började det stora ungdomsmötet i seminariets park,
då åtminstone ett par tusen åhörare åter samlats. Men den
gamla goda tiden har ändå inte helt dröjt kvar här. Något
nytt hade nu kommit till, som inte fanns under min
barndomstids ungdomshelger. Det var inte bara kyrkhelg längre,
det var också en »nöjeshelg».. Man hade annonserat en
mängd nöjen under rubrik med spärrad stil: »Till
böndagshelgen». En dansbana hade uppförts i staden, och den blev
till trängsel fylld. Med vemod stod jag på böndagskvällen
och såg ut över nöjesfältet, men då jag lyfte blicken — vad
lyste då mot mig där i bakgrunden! Jo, fädernas kyrka,
hög och ljus och härlig! Och den gamla
Grundtvigspsalmen ljöd i mitt minne:
»Gammal är kyrkan, Herrens hus,
står, medan mänskoverk falla».
Bort med all ängslan! Så som på få platser i vårt land
deltager dock ännu Skellefteå-ungdomen i bygdens kyrkliga
liv. I de flesta hemmen är ännu den kristna och
kyrkliga seden djupt rotad och fast. Intrycken från
konfirmationstiden äro ännu oerhört betydelsefulla för församlingens
barn. Låt mig nu till sist få berätta några minnen från min
konfirmationstid!
Jag hörde till 1897 års läsbarn, årets tredje avdelning. Vi
voro 220—230 och sutto trångt packade i den gamla
nedrökta, fula sockenstugan; några av oss måste söka sig plats
i den öppna spisen. Bland kamraterna fanns det somliga,
som kommit så långväga ifrån, att de aldrig förr sett
varken en kyrka eller en stad. Alla sutto vi på bänkar utan
ryggstöd de sju timmar varje dag, som undervisningen
varade. Man måste läsa så många timmar dagligen, ty
undervisningen får ta högst fyra veckor i anspråk; de flesta av
läsbarnen bo ju på flera mils avstånd från kyrkan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygdvild/1924/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free