Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gerhard Gerhardsson. En norrländsk läsare och schartauan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brevet gjorde honom ännu mer bekymrad. »Så var jag
under lagens tvång ända till det 23:e året», säger han.
En mycket svår själskris måste han genomkämpa, innan
syndaförlåtelsens visshet drev bort hans själs ängslan.
Denna kris blev så häftig, att han t. o. m. för ett par veckor
miste sitt förstånd. Det var strax före jul 1814. Vi låta
Gerhardsson själv berätta: »Jag fick en så kännbar himmelsk
glädje, att jag ej kunde sova mellan jul och nyår.
Nyårsafton blev allting underligt för mig. Satan spöktes på allt
sätt för mig, så att jag blev liksom skrämd. Jag föll på
knä, gjorde min bön och lade bibeln på en stol vid sängen.
Mitt på natten reste jag mig upp och skulle fatta bibeln,
men blev ryckt till hälften ur sängen, och bibeln föll ned
på golvet. När jag öppnade bibeln, var skriften helt kolsvart
inuti. Omsider öppnades Davids 119:e psalm 117:e vers,
som jag läste tre gånger, innan jag såg det övriga. Därefter
läste jag ut hela kapitlet samt vidare 120:e och 121 :a
kapitlet. Här tyckte jag mig få kallelsen, men blev vansinnig
och utan förstånd. Jag tyckte, att det haglade och stormade
på fönstret, fastän det var stilla och lugnt. Det kändes,
som om mitt hjärta ville slitas ur kroppen, så att jag måste
lägga mig och trycka bibeln mot mitt bröst. Människorna
måste hålla vård om mig; de bundo mig med tåg, men deras
knutar lossnade. Jag tyckte, att jag var i himmelen och såg
manteln, jag skulle påkläda mig. Jag tyckte, att jag hade
en krona på mitt huvud, och att det flög stjärnor från min
krona på andras huvuden. Jag tyckte också, att jag en natt
var i helvetet, och att djävlarna trakterade mig. Den natten.
ansåg jag vara flera hundra år.––––––Detta varade i nio
dygn men inom en minut kom jag till mina sinnens fulla
bruk».
Om sin sinnessjukdom säger Gerhardsson, att han »ej var
galen som andra galningar», utan att en hänryckning
fattade honörn. Han blev förd in i andevärlden, och där kunde
man ej behålla det naturliga förståndet. Men han säger
också, att vad han i sin svaghet erfor, berättade han ej för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
