Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 811. Vägars planläggning och tekniska utformning
811:9
Särskilda diken utsprängas i regel ej i bergskärning, utan dike, öppet eller
skärvfyllt som figurerna visa, utbildas genom uppbyggnad av vägkroppen med
ordnad skärvfyllning på den utsprängda bottenytan. I regel böra öppna diken
anordnas, medan skärvfyllda diken böra förekomma endast där vattenföringen
beräknas bli obetydlig, exempelvis över vattendelare. Förekommer särskilt riklig
vattenföring kan det bli erforderligt att spränga särskilda fördjupade diken.
: 53 Skyddsåtgärder vid tjälfarlig mark
Beträffande tj älf ärligheten hos olika jordarter, se 812:551.
: 531 Tjälskadors uppkomst
I tjälfarliga jordarter i naturligt läge uppsuges under tiden för tjälningen vatten
från undergrunden mot det frysande ytlagret. På grund härav uppstår vid
tjäl-gränsen en anhopning av is, vilken tränger allt djupare ned i vägkroppen i den
mån tjälningen fortgår. Isen utfyller därvid icke endast jordartens hålrum utan
bildar även rena isskikt som vanligen äro parallella med markytan. Isbildningen
och den av denna föranledda utvidgningen vid tjälning blir därför hos en tjälfarlig
jordart betydligt större, än om endast det i jordarten före tjälningen befintliga
vattnet ombildas till is. På grund av att vattenuppsugningen vanligen sker genom
kapillär strömning från i undergrunden befintligt grundvatten, är den vattenmängd
som under tjälningen uppsuges och bindes till is ävensom den hastighet med vilken
tjälen nedtränger i jorden beroende dels på jordartens förmåga att uppsuga vatten
(kapillaritet) och dess genomsläpplighet, dels på avståndet till grundvattenytan.
Ju fortare tjälningen sker, desto mindre blir vattenanrikningen i den tjälade
vägkroppen och tvärtom.
I samband med isbildningen utvidgar sig jordarten och förorsakar härigenom en
höjning av vägbanan (tjällyftning). Vid tjälsmältning (tjällossning) frigöres undan
för undan det vid tjälningen uppsugna och som is bundna vattenöverskottet.
Därvid hindras vanligen det frigjorda vattnet av den underliggande tjälen från att
rinna ned genom vägkroppen och kvarstannar under någon tid i den upptinade
delen och orsakar en nedsättning av undergrundens eller vägbanans bärighet
(ytuppmjukning). Denna nedsättning blir stundom så stor att vägbanan under
trafikens inverkan deformeras i pucklar och gropar och sönderbrytes, varvid
vattenrikare .(flytande) material tränger upp från underliggande delar (tjälskott).
Tjällyftning och tjälskott ha sålunda ett visst sammanhang. Ju större tjällyftning
desto större risk för tjälskott.
Om väg skall framdragas över mark, där undergrunden utgöres av tjälfarliga
jordarter, måste någon eller en kombination av några av följande skyddsåtgärder
vidtagas för att hindra att tjälskador uppkomma:
a) anbringande av isoleringslager, eventuellt i kombination med bärlager,
b) dränering, vanligen genom anordnande av täckdiken,
c) urgrävning och fyllning med ej t j älf ärligt material.
:532 Isoleringslager
A. Allmänt
Ett isoleringslager utgöres av ett i vägkroppen anbragt skikt av poröst material,
som har till uppgift att genom sin låga kapillaritet hindra vatten att underifrån
sugas upp i vägkroppen. Därjämte har isoleringslagret till uppgift att hindra de
finkorniga tjälskjutande jordarterna att tränga upp i ovanför liggande del av
vägöverbyggnaden samt även att i vissa fall verka värmeisolerande, i vissa fall
tryckfördelande.
B. Isoleringsmaterial kan utgöras av:
a) Sand eller sandigt grus, med sådan kornstorlek, att högst 25 viktsprocent
passerar sikt med 0,25 mm maskvidd och minst 20 viktsprocent sikt med 1,0
mm maskvidd eller en kapillaritet av högst 25 cm. Maximistenstorlek 5 cm.
I stället för sand kan exempelvis koksaska användas.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
