Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3 Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Asfaltmassan tillverkas i vanligt asfaltverk och utlägges innan dess temperatur
nedgått till 140°C. För vältning användes 10—12 tons vält.
Tät asfaltbetong ger en beläggning med mycket stor seghet och hållfasthet mot
mekanisk åverkan, men ytan blir på grund av ingående grov makadam ganska
skrovlig och rå. Den lämpar sig på rullbanor för tunga flygplan samt såsom
ytbeläggning under upplag av kol, makadam, malm osv. i hamnar. Utomlands
användes den även på vägar och gator med tung trafik.
Tät asfaltbetong räknas till de permanenta beläggningarna medan öppen
asfaltbetong icke bör utsättas för starkare trafik under längre tid utan att dess yta
tätas, t. ex. genom ytbehandling eller genom ett slitlager.
: 236 Gjutasfalt (Se även 471:4 och 472:1)
Gjutasfalt framställes genom
blandning av kalkstensfiller, sand,
finmakadam och asfalt. Stenmaterialet
sammansättes så, att dess hålrum
blir lägsta möjliga. Asfaltmängden
avväges sedan så att den fullständigt
utfyller resterande hålrum.
Asfaltmassan blir då halvflytande i varmt
tillstånd och kan utbredas för hand i tunna skikt. Någon vältning erfordras ej för att
få en tät beläggning. I kallt tillstånd blir gjutasfaltmassan både vatten- och gastät.
För att asfaltmassan skall bli stabil vid förekommande högsta lufttemperatur,
måste relativt hård asfalt användas. Man blandar därför trinidadasfalt i
oljeasfalten, vilket dock medför att gjutasfalten blir spröd vid låg temperatur, jämförd
med sandasfalt och topeka. Den spricker därför lättare än dessa.
Filler, sand och makadam skola ha de egenskaper, som tidigare angivits under
rubrikerna sandasfalt och topeka. Hålrummet hos det sammanpackade
stenmaterialet bör icke överstiga 22 %.
Asfalten består vanligen av en blandning av oljeasfalt A 135 och trinidadasfalt. Vid
normala gjutasfaltbeläggningar är proportionen 1:1. Vid hårdare beläggningar 2:3.
Sammansättning (s. k. syntetisk gjutasfalt)
bindemedel (50 % oljeasfalt A 135 och 50 % trinidadasfalt) 12 viktprocent
fibermaterial (finmalen naturkalksten)..........................................20 »
sand......................................................................................................37 »
makadam (storlek 4—11 mm)..........................................................31 »
Stundom användes ett halvfabrikat, som benämnes asfaltmastix. Gjutasfalten kan
då hålla följande sammansättning:
asfaltmastix (med 14—16 % asfalthalt)........................................50 viktprocent
oljeasfalt A 135..................................................................................2 »
trinidadasfalt...............................................................................3 »
sand......................................................................................................14 »
makadam (storl. 4—11 mm)............................................................31 »
Framställning
Gjutasfaltmassan framställes i s. k. gjutasfaltkokare (se 816:66), där de material
som ingå värmas till ca 180—200° C under ständig omröring. Kokningstiden brukar
uppgå till ca 5 timmar.
Stundom värmes sand och makadam i förväg i särskilda torkanordningar och
blandas med bindemedlet. Genom dylik torkning samt snabblandning kan
kokningstiden nedbringas till 2 timmar.
Utläggning
Gjutasfalten transporteras till arbetsplatsen i slutna kokare. Den lägges ut för
hand med en tjocklek av 20—40 mm, vanligen på underlag av 30—40 mm öppen
asfaltbetong. Denna i sin tur bör vila på betong eller gammal gatsten. Vid mycket
stabilt underlag kan asfaltbetongen vila på en minst 6 cm tjock makadambädd.
Gjutasfalten bör icke läggas direkt på betong om gjutasfaltens yta utsättes för
98
Fig. :236 Sektion av gjutasfalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
