Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 814. Väg- och gatubeläggningar
814:2
Bromslängder för olika vägbanor enligt Statens Yäginstituts meddelanden nr 10
och 35 framgå av nedanstående tabell. Vid bromsproven användes en bil med
fyrhjulsbromsar och lågtrycksringar samt en hastighet av 50 km/tim.
Bromslängd i meter
Vägbana Torr yta Våt yta
Is................. . — 80
Grus............... - 16,7
Sandasfalt.......... 14,7 23,0
Asfaltbetong........ 16,0 25,0
Bromslängd i meter
Vägbana ’–Total’yta Våt yta
Gjutasfalt.......... 12,4 19,0
Cementbetong....... 14,8 20,0
Storgatsten......... 13,5 20,0
Smågatsten......... 13,4 18,3
:84 Rullningsmotstånd
Motståndet beror på många faktorer, såsom fordonets konstruktion och hjulens
beskaffenhet och fjädring, beläggningens beskaffenhet såsom dess jämnhet,
mjukhet osv. Genom rullningsprov med en försöksvagn försedd med hög- eller
lågtrycksringar och vägande 2,5 ton har Statens Väginstitut erhållit det
rullnings-och luftmotstånd (R+L), som framgår av tabellen, vid en hastighet av 50 km/tim.
Beläggning Bingar
R+L
kg/ton
Asfaltbeläggning god lågtryck 16,8
» » » 17,4
» » » 18,9
Cementbetong » » 17,9
» » högtryck 18,7
» » lågtryck 19,3
Smågatsten » » 20,0
» » högtryck 19,8
Beläggning Bingar
R + L
kg/ton
Smågatsten dålig____ lågtryck 23,8
» » . . . . högtryck 25,0
» »> ____ lågtryck 28,0
Grusvägar goda..... » 19—21
» medelgoda » 23—24
» dåliga.... hög- o.
lågtryck 25-26
» pågrusad . högtryck 25—27
Luft- och rullningsmotståndet växer hastigt med ökad hastighet.
: 85 Övriga egenskaper
Ur hygienisk synpunkt eftersträvar man särskilt i städer en beläggning med tät
och slät yta. Renhållningskostnaden för en dylik beläggning blir även avsevärt lägre.
Av särskild betydelse är att inom samhällen med tätare bebyggelse få en i det
närmaste dammfri yta.
:9 Ekonomiska synpunkter vid val av beläggning
Ekonomiskt fordonsantal för övergång från grusväg till beläggning ligger vid
ca 400-600 bilar per dygn, om man endast jämför kostnaden för grusvägens
underhåll med anläggnings- och underhållskostnaden för beläggningen. Med
hänsyn även till minskade driftkostnader för fordonen, kommer den ekonomiska
gränsen att ligga vid ca 200-300 bilar per dygn. Uppgifterna grunda sig på de
kostnader, som gällde för underhåll, beläggningar, drivmedel m. m. före 1939.
Jämförelse mellan bel- oeh halvpermanenta beläggningar
Halvpermanenta beläggningar ha relativt låg anläggningskostnad men kräva ett
periodiskt återkommande underhåll, emedan själva slitytan måste förnyas. Denna
förnyelse måste ske desto oftare, ju starkare trafiken är på vägen.
Underhållskostnaden kommer därför att bli större ju starkare trafiken är.
Helpermanenta beläggningar ha relativt hög anläggningskostnad men kräva icke
periodiskt underhåll. Slitlagret har relativt lång livslängd.
Om hänsyn även tages till trafikvinsten, äro vid ca 200-500 bilar per dygn
halvpermanenta beläggningar mest ekonomiska, medan vid större trafik helpermanenta
beläggningar bli mera ekonomiska.
Ungefärlig kostnad för anläggning oeh underhåll av olika beläggningar vid 500
och 1000 fordon per dygn och en vägbredd av 6 meter anges i följande tabell.
I anläggningskostnaden ingår icke kostnaden för undergrund. Priserna gälla år
1948 och för medelstora arbeten. Tjocklek och vikt avse endast själva beläggningen.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
