Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 817. Järnvägsbyggnad 817:8-9
— — i
817:3
:29 Spåravstånd
Avståndet mellan två angränsande parallella spårs mittlinjer bör vara
för normalspår................... 4500 mm
» smalspår 1067 mm spårvidd .... 4000 »
» » 891 » » ____ 3800 »
När särskilda omständigheter sådant betinga, kunna dock dessa avstånd med
iakttagande av därvid föreskrivna säkerhetsåtgärder få minskas intill 4 240 mm,
3 800 mm, 3 600 mm resp.
Uppsättas vattenkastare, belysningsstolpar, signalmaster m. m. mellan spår, skall
spåravståndet enligt ovanstående ökas med hänsyn till härför ytterligare
erforderligt utrymme. Minimiavståndet bör vara 5,2 m, ökat med erforderligt
utrymme för stolpe m. m. I förekommande fall utvidgas i kurvor nämnda
avstånd enligt :231.
:3 Underbyggnadens konstruktiva utbildning
:31 Vissa benämningar
Man skiljer mellan banans över- och underbyggnad. Banöverbyggnaden omfattar
ballast, sliprar, räler, underläggsplattor samt befästningsmedel (se fig.).
Banunder-byggnaden omfattar allt, som erfordras för
överbyggnadens uppbärande, alltså
bankar, broar, trummor m. m.
Man talar även om spåret eller
spåröverbyggnaden. Härmed avses räler och växlar
med tillbehör, utlagda och fästade vid
sliprarna.
Bankrönet eller banvallskrönet utgör
ban-underbyggnadens överyta.
: 32 Banvallen
: 321 Praktiska synpunkter
Vid banvallens bildande böra endast sådana material användas och arbetet i övrigt
utföras på sådant sätt att vad beträffar grundförhållanden, vattenåverkan, frost
och trafikbelastning betryggande möjligheter erhållas att åstadkomma ett
tillfredsställande spårläge. Särskilt stora fordringar måste ställas på en bana, som skall
befaras av tunga tåg med stor hastighet.
Geotekniska undersökningar verkställas för att utröna bärigheten hos mark, över
vilken ny bana skall framdragas, och för att i samband härmed utröna
erforderliga åtgärder för att åstadkomma en fullt stabil bankropp. Den
intresserade hänvisas till [20] [21].
Tjälskjutande jordarter böra ej användas vid utfyllande av bankar, såvida de ej
komma att ligga på betryggande djup. I skärningar böra dylika jordarter
borttagas till frostfritt djup och ersättas med sand, grus, singel m. m.
I skärningar anordnas diken till erforderligt djup, så att bankroppen blir väl
dränerad. Allt för djupa diken kunna underlätta frostens inträngande i bankroppen.
Man kan i så fall ersätta dem med täckdiken. I längre skärningar böra
erforderligt antal rensbrunnar anordnas.
Vid byggandet av bankar bör man sörja för att jordmassorna få tillfälle att sätta
sig, innan banöverbyggnaden utlägges och spåret trafikeras. Man kan påskynda
denna procedur med hjälp av vibreringsmaskiner eller stampmaskiner.
Bankrönet bör i regel ligga minst 0,6 m över högsta vattenytan i angränsande
vattendrag. Både vid bank och i skärning bör bankroppen väl avdikas till ett
djup under bankrönet av minst 0,4 m, i bergskärning och tunnel 0,3 m.
Vältning av bankrön och ballast kan komma ifråga för med makadamballast
försedda banor, som skola befaras med tunga och snabbgående tåg. För dylika arbeten
är det fördelaktigt att använda vältar, som även äro spårgående. Ändamålet med
vältningen är att, redan innan banan skall trafikeras, åstadkomma ett fast spår-
Fig. :31
A = ballastens krönbredd, B = banvallens
krönbredd, C = ballastens djup, D =
banvallens bombering, E = bankett
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
