Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Under senare år har ballast av slagen sten, makadam, allt mera kommit till
användning dels å vissa huvudlinjer, dels i växlar.
Vid svenska statsbanorna indelas makadamen vad kornstorleken beträffar i två
klasser.
Makadam av klass I erhålles genom sållning med två såll, av vilka det grövre
har antingen runda hål med 65 mm diameter eller kvadratiska hål med 55 mm sida
och det finare antingen runda hål med 30 mm diameter eller kvadratiska hål med
25 mm sida. Den erhållna makadamen skall kunna passera det grövre sållet men
icke det finare. Material, grövre än den ovan angivna övre gränsen och finare än
den undre gränsen, få endast ingå i oväsentlig mängd. Olika kornstorlekar
skola vara någorlunda jämnt fördelade.
Makadam av klass II erhålles genom sållning med två såll, av vilka det grövre har
antingen runda hål med 30 mm diameter eller kvadratiska hål med 25 mm sida
och det finare antingen runda hål med 15 mm diameter eller kvadratiska hål med
12 mm sida. Den erhållna makadamen skall kunna passera det grövre sållet men
icke det finare. Material finare än den ovan angivna undre gränsen får endast i
oväsentlig mängd ingå i leveransen.
Det bästa makadammaterialet utgöres av vissa s. k. grönstenar (diorit, diabas
m. fi.). Även en del graniter äro användbara. De bergarter, som kunna användas
för makadamtillverkning, böra vara så finkristalliniska som möjligt.
De i makadamen ingående kornen skola vara skarpkantiga och närmelsevis
kub-formiga. Skärviga, flata och långsträckta korn få förekomma till högst 1/3 av vikten.
Makadam av klass I användes i första hand på de viktigaste huvudlinjerna.
Makadam av klass II användes i spår, där växlingsrörelser förekomma och i växlar.
Den kan även med fördel användas för att komplettera och förstärka grusballast.
:42 Sliprar
: 421 Olika slag av sliprar
Man skiljer mellan sliprar, som ligga i ballast och slip rar på broar och viadukter.
På järnvägsbroar med genomgående ballast användas samma sliprar som å banor
i övrigt.
För järnvägsbroar utan ballast skola sliprarna vara av trä. För normalspåriga
banor är längden i regel 3 m. De vanliga dimensionerna äro 225 • 225 mm. Sliprar
av dimensionerna 200 • 225 mm få användas å alla broar med överbyggnad av 4 st.
bredflänsiga I-balkar ävensom å sådana broar, för vilka största tillåtna
lokaxel-trycket är 14 ton eller mindre. Sliprarna skola läggas på lågkant.
Vid svenska järnvägar äro de vanliga sliprarna alltid av trä. I utlandet förekomma
såväl järn- som betongsliprar.
Träsliprar föredragas i allmänhet framför järn- och betongsliprar. De bästa
sliprarna erhållas av hårda träslag såsom bok och ek. De måste till skydd mot
förruttnelse alltid impregneras med något konserverande ämne. I Sverige användes
så gott som undantagslöst furusliprar. Furu är genom sin kådrikhet och fasthet
lämpligare än granen. Den bör vara fullmogen, emedan den då i regel erhåller stor
kärna och rikligt med hartser. Torrfurusliprar besitta mycken kort livstid och
böra därför undvikas.
:422 Kvalitetsbestämmelser
Det för tillverkning av sliprar använda virket skall vara av fast och god
beskaffenhet, fritt från blåyta, röta, maskhål, rötkvistar, skadliga sprickor och andra på
sliprarnas hållfasthet inverkande fel, avverkat under de leveransen närmast
föregående månaderna november-mars (i Västerbottens och Norrbottens län även
under april månad). Skrädda sliprar skola fullständigt avbarkas vid avverkningen
och sågade sliprar omedelbart efter sågningen. Virket till furusliprar kan få flottas
men får icke ha legat över i flottled från ett år till ett annat. Oflottade sliprar äro
att föredra.
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
