Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 817. Järnvägsbyggnad
817:8-9
:6 Spårarbeten
:61 Utläggning av nytt spår
Före spårets utläggande skall banvallen vara väl planerad och försedd med
erforderlig bombering eller sidolutning. Gäller det ett viktigare spår är det
fördelaktigt att välta bankrönet och om möjligt komprimera bankarna då de utfyllas,
så att man kommer ifrån sättningar, då spåret börjar trafikeras. Man bör även
vidtaga erforderliga åtgärder mot uppfrysningar.
På den planerade banvallen lägger man först ut sliprarna.
Skall spåret ej vara försett med underläggsplattor, skola
sliprarna vara laftade. Detta verkställes med hjälp av
en laftyxa och innebär att å sliperns överyta inunder
varje räl uttages ett snett plan, den s. k. laften, med en
lutning av 1:20 (se fig.). Arbetet kan underlättas med
hjälp av laftmall. Sliprarna läggas under rälerna på
huvudsakligen tvenne avstånd, ett mindre under skarvarna och
ett större under övriga delen av rälen. Det största
slipers-avståndet fastställes med hänsyn till största förekommande hjultryck och
hastighet samt rälsvikten (se :28). Räler, ev. med underläggsplattor, anbringas nu
på sliprarna. I kurvornas innersträng inlägges erforderligt antal passräler. Dessa
äro i regel 0,2 m kortare än den normala rälslängden. Härigenom begränsas den
i kurva uppkommande förskjutningen mellan skarvarna till högst 100 mm. Är,
uttryckt i m, kurvans längd l, dess radie r, längdskillnaden mellan normal
rälslängd och passrälens längd a, blir erforderligt antal passräler n — Isjar. Följande
värden å s kunna användas
spårvidd: 1,435 m 1,067 m 0,891 m
s 1,5 m 1,12 m 0,94 m
I Sverige läggas alltid rälsskarvarna mitt för varandra. Man undviker skarv i
vägövergång och på broar. På längre broar kan man svetsa samman rälerna,
så att de bilda en sammanhängande rälssträng. Dilatationsanordningar böra i så
fall inläggas. För att få riktiga rälsskarvöppningar inläggas expansionsblock, vilka
få kvarsitta till dess ett flertal rälsspann hopskruvats. Yid SJ användas följande
skarvöppningar
Temperatur, då rälerna utläggas eller deras lägen regleras Öppning i mm mellan räler med
7—9 9-10 10—15 15—22 22—30
meters längd
Från -15° t. o. m. - 5°....... 7 9 10 11 12
» -4° » +5°....... 5 7 8 9 10
»> +6° » +15°....... 4 5 6 7 8
»> +16° » +30°....... 3 4 4 5 5
» +30° och däröver........ 2 3 3 4 4
Förses skarvbultarna med rälsfjäderringar, få muttrarna ej dras åt så hårt, att
fjäderringarna helt sammantryckas. Ena rälssträngen spikas först i sitt läge på
sliprarna, varefter den andra strängen inriktas på bestämt avstånd medelst
spårmått samt fastspikas. Spikarna placeras snett emot varandra för att minska
sprickbildningen i sliprarna.
Rälen fasthålles i regel vid slipern medelst två spikar, en på vardera sidan om
rälen. I vissa fall anbringas vid rälens yttersida å vissa sliprar ytterligare en
rälsspik (s. k. dubbelspikning av spåret).
Vid inläggning av räler är det av stor vikt, att de båda rälsändarna i skarven passa
noga mot varandra och äro exakt lika höga. Skulle så ej vara fallet, tar man bort
vad som skiljer med en rälshyvel.
I spår med underläggsplattor anbringas normalt en rälsspik på rälens. utsida och
två på dess insida. I mån av behov nedslås därjämte i skarpare kurvor en à två
rälsspikar vid underläggsplattans ytterkant.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
