Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815:2-3
Avd. 81. VÄG- OCH JÄRNVÄGSBYGGNAD
Sliprarna måste omlaftas, så att rälerna få god upplagsyta oeli riktig lutning.
Fördelaktigast är att inlägga underläggsplattor. Den för dessa erforderliga plana
upplagsytan på slipern kan åstadkommas antingen med hjälp av en laftyxa eller
bäst med en för ändamålet konstruerad maskin.
743 Räler och rälsskarvar
Nyinlagda räler måste skötas väl, så att de ej bli skadade. Skador uppstå i regel
först i rälsändarna. Fenbildning, som är en följd av rälshuvudets utplattning,
måste snarast möjligt mejslas bort. Måste enstaka räl bytas ut, t. ex. på grund
av rälsbrott, bör den räl, som inlägges, vara lika sliten som intilliggande räler.
Skall rälen ligga i kurva, bockas den i förväg, då så är erforderligt. Detta kan ske
med hjälp av rälstvingar eller rälsbockningsmaskiner. För kapning av räler och
för borrning av nya skarvbulthål finnas maskiner.
Rälsskarvarna äro spårets svagaste del. De skador, som uppstå, kunna vara
flerfaldiga. Rälsändarna kunna vara nedböjda samt mer eller mindre utplattade.
Skarvjärnen kunna ävenledes vara nedböjda och slitna, så att de bottna mot
rälslivet. Detta kan i viss mån även bero på, att skarvjärnen slitit in sig i rälen
vid upplagsytorna mot rälsfot och rälshuvud.
Skarvjärn, som äro så slitna, att de bottna mot rälslivet, måste bytas ut mot
nya eller omsmidda. Äro rälsskarvarna nedkörda utan att skarvjärnen bottna,
böra skarvjärnen riktas, så att de erhålla en svag överhöjning. Med hjälp av en
uppbockningsapparat kan man bocka upp hela skarven med skarvjärn, då den
ligger i spår. Det är av stor betydelse, att man i samband med dessa
justeringsarbeten noga understoppar skarvsliprarna.
Lastning och lossning av räler måste verkställas med stor omsorg för att undvika
krökar eller skador, som senare kunna bli orsak till rälsbrott. För ändamålet
finnas särskilda kranar samt lastnings- eller lossningsbryggor av olika modeller.
75 Rälsvandring
Varje drivaxel på ett lomotiv eller motorvagn söker att förflytta rälerna i en
riktning motsatt tågets färdriktning. Hjulen hos vagnar, som dragas, söka däremot att
förflytta rälen i samma riktning som färdriktningen. Då ett tåg bromsar, söker
även loket att förflytta rälerna i samma riktning som tågets färdriktning. Av
dessa orsaker uppkommande längsgående krafter i spåret kunna förskjuta rälerna,
en rälsvandring uppstår.
Rälerna återföras i sina rätta lägen med hjälp av rälsskarvreglerare, av vilka flera
olika typer finnas.
Skarvsliprarna följa med, då rälen vandrar. En reglering av sliprarnas lägen måste
därför ske.
Man söker hindra rälsvandring genom att förse spåret med rälsvandringshinder.
Av dylika finnas ett flertal typer. De utgöras i regel av en konstruktion, som
kilas, skruvas eller klämmes fast på rälsfoten och med en nedåtgående del stöder
mot en sliper. Hindren placeras i regel parvis, ett på varje räl och så, att de stödja
mot samma sliper. Denna sliper brukar man sammankoppla med ytterligare några
sliprar med ett bandjärn för att öka motståndet.
76 Rälsutbyten
Ett rälsutbyte bör verkställas, så snart rälerna så försämrats, att de ej längre
möjliggöra ett gott spårläge. Oftast äro skador i rälsändarna den viktigaste orsaken.
Innan man verkställer ett rälsutbyte bör bankroppen sättas i gott stånd. Åtgärder
böra vidtagas för att få bort ev. uppfrysningar, diken rensas och banans dränering
över huvud taget sättas i gott stånd. Dålig ballast bör borttagas och ny påfyllas
till erforderlig mängd.
Under senare år ha vissa maskiner kommit till användning för att underlätta
arbetena såsom plogar för att ploga bort gammal ballast och breda ut den nya
samt rälsläggningstraverser för transport av hela rälsspann.
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
