Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821:4 Avd. 82. BROBYGGNAD
Kap. 822. BETONGBROAR
Av civilingenjörerna William Nilsson och Gösta Lundin
:1 Inledning
:2 Balkbroar
:3 Rambroar
:4 Bågbroar
:5 Gemensamma konstruktionselement
:6 Speciella beräkningsmetoder
:7 Litteratur
Hänvisningar
Byggnadsstatik och hållfasthetslära......................................avd. 15 o. 16 (bd I)
Belastningsbestämmelser..........................................................kap. 311 (bd II)
Grundkonstruktioners utbildning och beräkning..................avd. 32 (bd II)
Betongkonstruktioners utbildning och beräkning................avd. 33 (bd II)
:1 Inledning
Inom brobyggnadskonsten har betongen under detta sekel i allt större
utsträckning kommit att ersätta sten och stål i konstruktionerna och torde nu få anses
vara det dominerande bromaterialet. Teknikens utveckling på betongbroarnas
område illustreras förträffligt av några svenska byggnadsverk:
Skurubron i Stockholm, fri spännvidd 72 m, färdig år 1915.
Tranebergsbron i Stockholm, fri spännvidd 178 m, färdig år 1934.
Bron över Ångermanälven vid Sandö, fri spännvidd 260 m, färdig år 1943,
världens för närvarande största betongbåge.
Sett mot bakgrunden av den senaste tidens forskningar kan ytterligare utveckling
mot allt större spännvidder förväntas. Betongens största svaghet som
byggnadsmaterial är dess förhållandevis stora vikt samt ringa draghållfasthet. Tillkomsten
av den initialspända betongen har dock här öppnat nya vägar.
Önskemålen att erhålla smäckrare och billigare konstruktioner och större
spännvidder medföra ökade krav på bättre utnyttjande av materialen och på exaktare,
med verkligheten mer överensstämmande statiska beräkningar. Hänsyn måste
därvid tagas till många faktorer, som vid mindre byggnadsverk och grövre
dimensioner icke ha så stor betydelse. Även små brokonstruktioner givas numera
betydligt smäckrare dimensioner än som tidigare ansågs lämpligt eller möjligt.
De statliga och kommunala myndigheter, som ha att vidtaga åtgärder för att
trygga broarnas bestånd och tillgodose trafiksäkerhetens krav, ha även varit
tvingade att taga ställning till många nya problem. Särskilda bestämmelser
angående beräkning och utförande ha bl. a. utfärdats av K. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen (KVVS) som komplettering till gällande normalbestämmelser och
för att skapa god praxis inom brobyggnadskonsten. [1]
I det följande anges synpunkter på utformningen av betongbroar samt
konstruktion sel em entens beräkning och utförande, varvid KVVS fordringar ha beaktats
och svensk praxis i övrigt iakttagits. Vad som angives i detta kapitel gäller
närmast vägbroar (landsvägs- och gatubroar) med hänsyn till att dessa i regel
utföras av betong och därjämte årligen byggas i relativt stort antal. För
järnvägsbroar gälla i huvudsak samma principer, dock bli på grund av den väsentligt
tyngre belastningen betongdimensionerna större och de övre spännviddsgränserna
lägre. [2]
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
