Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 822. Betongbroar
822:7
:44 Gemensamma konstruktionsprinciper
Båghöjden i hjässan väljes som regel = Vso-Vioo av spännvidden. Bågens
tvärsnitt bör dock icke understiga 35x35 cm och massiv enkelbåge bör icke givas
mindre tjocklek än 20 cm.
Bågbredden vid enkelbåge, resp. avståndet mellan de båda bågarna i en
dubbelbåge, bör vara minst ca x/20 av spännvidden.
Huvudarmeringen skall utgöra minst 0,G % av det minsta statiskt erforderliga
betongtvärsnittets area. Järndimensionen skall vara minst ø 16. Byglar utföras
av minst ø 8 mm och inläggas med ett största centrumavstånd enligt gällande
betongbestämmelser, dock för <‡> 10 högst c/c 300 och för ø 8 högst c/c 200. Vid led
minskas centrumavståndet till hälften på en sträcka av 1 m närmast leden.
Utgöres huvudarmeringen av flera än fyra längsgående armeringsjärn, anordnas vid
var femte bygel snedställda byglar, dubbelbyglar e. d.
:45 Särskilda beräkningsföreskrifter
Knäcksäkerheten för båge beräknas så som i gällande betongbestämmelser (kap.
333) föreskrives för pelare. Där detta ej är möjligt skall båge givas sådana
dimensioner, att knäcksäkerheten vid en förutsatt elasticitetsmodul för armerad betong
av 210 000 kg/cm2 är minst 10-faldig. Hänsyn får härvid tagas till brobanans
avstyvande inverkan. Knäcksäkerheten får med samma antaganden nedgå till
6-faldig under byggnadstiden.
Krafter och moment beräknas som regel med hänsyn tagen till både bågens och
avstyvningsbalkens styvhet. En del av brobaneplattan får härvid medräknas i
avstyvningsbalkens tröghetsmoment enligt :235. De uppträdande momenten
fördelas därefter mellan båge och balk i förhållande till deras resp. styvhet.
Hur beräkning av dylik momentfördelning kan genomföras har behandlats av
S. G. Bergström [9]. I en artikel om bro över Dalälven vid överboda [10] kan
närmare studeras influenslinjers och maximalmomentkurvors utseenden, dels med
och dels utan hänsyn tagen till samverkan mellan båge och brobanekonstruktion.
Landfästen och mellanpelare beräknas bl. a. under antagande av att antingen
fyllning eller ett spann av överbyggnaden är avlägsnad eller ock under antagande
av en kombination av dessa belastningsfall, varvid dock hänsyn ej behöver tagas
till samtidig inverkan av tillfällig last. Vid sådana belastningsfall tillåtas större
grundtryck och pållaster samt spänningar i stål och betong än normalt och vidare
tillåtas mindre säkerheter mot stjälpning och glidning, se KVVS
Konstruktionsnormer I [1], mom B 10, B 18, B 19, C 46.
På grund av bl. a. risk för förskjutningar i grunden skola landfästen och
mellanpelare, som icke äro grundlagda på berg, antagas kunna röra sig minst 0,5 cm
horisontalt eller vertikalt. Inverkan av horisontal och vertikal rörelse kombineras
icke och hänföres till exceptionellt belastningsfall.
:5 Gemensamma konstruktionselement
: 51 Bottenplattor
: 511 Allmänt
I regel har man särskild bottenplatta för varje landfäste eller mellanstöd. Vid
plattramar kan det dock vid dålig grund och små spännvidder ibland vara
fördelaktigt att anordna en gemensam genomgående bottenplatta för båda rambenen,
för att grundtrycket skall hållas så lågt att pålning kan undvikas. Vid större
spännvidder grundlägges varje ben för sig på pålar, varvid bottenplattorna ofta
förenas med strävbalkar.
Bottenplatta gives horisontal underyta, om icke, såsom t. ex. vid bågbroar,
påverkande krafter motivera annat utförande. I regel bör plattan icke förses med
klackar på undersidan.
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
