Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 823. Stålbroar
823:9
:413 Livavstyvningar
Vertikala avstyvningar böra anordnas där koncentrerade krafter angripa,
exempelvis vid upplagen och i tvärreglarnas angreppspunkter. I övrigt böra
avstyvningar, vertikala och horisontala, anordnas endast på höga balkar där ovanstående
formler giva stora värden på t.
Vid upplagen anordnas avstyvningarna på ömse sidor om livet. I övrigt placeras
de vanligen endast på ena sidan av livet.
Om avstyvningar måste utföras på kontinuerliga balkar i närheten av mittupplag,
böra de för att få största möjliga verkan anordnas horisontalt.
Se vidare kap. 353 (bd II).
:414 Förband mellan liv och fläns hos svetsade balkar
I Sverige användas numera följande tre typer av förband:
a) Flänsplåt av universaljärn (252:511), fästad vid livplåten medelst
genomgående kälsvetsar.
b) Flänsplåt utförd av näsprofil (252:44) (Domnarfvets nr 1), fästad vid livet
medelst genomgående X-formiga stumsvetsar.
c) Flänsplåt utförd av näsprofil (Domnarfvets nr 2), fästad vid livet medelst
genomgående kälsvetsar, varvid livet eventuellt fasas, så att svetsen liknar en
s. k. TK-svets.
;415 Flänsarnas sidostyvhet
Tryckta flänsar böra med hänsyn till sidostyvheten utbildas med så stor bredd
som möjligt. Med hänsyn till utbuckling bör emellertid bredden ej överstiga 25
gånger tjockleken. Mellan tvenne tvärförband verkar flänsen som en trycksträva
utsatt för variabel normalbelastning. I följande beräkningsregler tages ingen
hänsyn till livets avstyvande verkan som, särskilt för höga balkar, är utan praktisk
betydelse.
Är a = avståndet mellan två tvärförband och ak = den ideala knäcklängden,
dvs. knäcklängd av en ledad sträva åverkad av konstant tryckkraft, så antages
ak/i < 40 där i = flänsens tröghetsradie. För en fläns med konstant tjocklek d
och en bredd b är i = 0,29 b. Således fås för minsta flänsbredden villkoret b =
= akl 11,6. ak beräknas för följande belastningsfall:
A. Enkel eller kontinuerlig balk, tryekflänsen stagad medelst tvärförband
Är avståndet mellan tvärförbanden relativt litet i förhållande till spännvidden,
så att tryckkraftsvariationen i ett fack kan antagas linjär, så blir (se fig. a) vid
konstant flänsarea
Nt och N2 äro största resp. minsta tryckkrafterna i flänsen, dvs. resp.
medelspänningar X flänsarean.
Formeln gäller mellan: N2/N1 = +1 och N.JN1 = — 1. Är N2 en dragkraft, så
insättes andra termen med negativt tecken.
B. Enkel balk
1) Tryckramen stagad endast vid upplagen-, a — l; ak = lk = 0,696 l. Detta
belastningsfall uppträder hos väg- och gatubroar med betongdäck under gjutningen,
innan betongen, som utgör stagningen av tryckflänsen, har hunnit hårdna.
2) Tryckramen stagad vid upplagen och i spännets mitt: a = Z/2; ak = 0,401 l.
C. Kontinuerlig balk
1) Underfläns i ändspannet (fig. b)
ak = [o,731 + 0,256 ~2 +0,013 (|-j ] • a
a Stagning endast vid upplagen
N0 = dragkraften i flänsen i spännets mitt
för en enkel balk
Nx — tryckkraften i flänsen vid upplaget
/ NA
«A= (0,73-0,32 -Z
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
