Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 823. Stålbroar
823:9
Vid tvåledsbågar växer livplåtshöjden från anfanget till fjärdedelspunkten, där
momentet för trafiklast är störst. Mellan fjärdedelspunkten och hjässan behålles
livplåtshöjden konstant (fig. a) eller faller tillbaka till omkring samma värde som
i anfanget (fig. b).
Fig. :421 a—d. Livplåtshöjdens variation
Vid inspända bågar som användes endast för större spännvidder, varierar
livplåtshöjden enligt fig c (Västerbron) eller fig. d, där h varierar på sådant sätt,
att tröghetsmomentet följer samma lag som vid en båge av Kungsbrotypen.
422 Bestämning av livplåtstjockleken
Hos bågar är skjuvspänningen endast av ringa betydelse. För dimensionering är
endast säkerheten mot lokal utbuckling orsakad av normalkrafter utslagsgivande.
Erforderlig plåttjocklek t erhålles av villkoret
~ 3000 \ <T,
där a1 och cr2 äro samtidigt uppträdande max. och min. tryckspänning i livplåten
i samma snitt; alla mått i kg och cm. Är cr2 en dragpåkänning så införes den med
minustecken.
Vid exceptionella belastningsfall reduceras t med 9 %.
423 Livavstyvningar (jfr :413)
Livavstyvningar anordnas endast på höga livplåtar, där ovanstående villkor ger
för stora värden på t och utföras numera som längsgående avstyvningar.
424 Bågens tvärsektion
För mindre eller medelstora spännvidder (< 60—70 m), utbildas
bågsektionen som en H-sektion. Vid större spännvidder utföres bågen
som en öppen eller sluten lådsektion, varvid vid svetsade bågar, liv
och flänsar i regel förbindas med kälsvetsar. Vid slutna bågsektioner
(se fig.), bortfaller tvärstagningen i underflänsen. För att möjliggöra
revision och målning böra manhål anordnas.
425 Flänsarnas sidostyvhet
För H-formiga bågsektioner se : 415. För lådsektioner är i regel undersökning av
flänsarnas sidostyvhet obehövlig.
5 Lång- och tvärreglar
51 Allmän anordning
Vid broar, där en direkt uppläggning av
brobanan på huvudreglarna ej kan ske,
överföres brobanebelastningen på
huvudreglarna genom ett system av lång- och
tvärreglar.
Finnes tillräcklig konstruktionshöj d,
utföras lång- och tvärreglarna i två skilda
plan (fig. a). Vid inskränkt
konstruktionshöj d däremot förlägges lång- och tvärreglar i samma plan (fig. b och c).
Förbandet i korsningen mellan tvär och långbalkarna bör, genom anordnandet
Fig. :51 a) Enkelspårig järnvägsbro med
överliggande brobana b) Enkelspårig
järnvägsbro med försänkt brobana
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
