- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
231

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 824. Rörliga brospann

824:3

Vid val av spanntyp har man att taga hänsyn till dels de olika typernas för- och
nackdelar vad själva konstruktionen beträffar, konstruktionens återverkningar på
underbyggnaden, driftsättet, rörelsesättet och driftsäkerheten under rörelsen, dels
byggnads-, underhålls- och driftskostnaderna, dels ock de estetiska kraven. Av stor
betydelse är brokonstruktionens höjd över vattenytan. Vid höga broar öka
anläggningskostnaderna, under det att den rörliga brodelen icke behöver öppnas så ofta,
vilket medför minskade driftskostnader och mindre avbräck för vägtrafiken.
Ur konstruktionssynpunkt är ett likarmat svängspann att föredraga framför ett
olikarmat. Ett svängspann har den nackdelen, att det i utsvängt läge inkräktar på
farleden. Vid stor brobredd och given farledsbredd medför detta, att spännvidden
måste bli oproportionerligt stor. Hela spännets vikt skall i frisvävande läge
överföras till svängpelaren, som härigenom måste givas stora dimensioner. Ett
svängspann måste alltid öppnas helt även för små fartyg för att lämna farleden fri.
Sänkningen av ena spannänden före svängningen fordrar ett särskilt maskineri.
Ett klaffspann inkräktar i öppet läge icke på farledsutrymmet, det behöver ej
heller öppnas helt för att medgiva genomfart för mindre farkoster. Å andra sidan
fordras en stor öppen pelare för motvikten vid spann med fast axel eller vid
rull-klaffspann, som ligga lågt över vattenytan. När ett sådant spann är stängt, fordras
i vissa fall särskilda anordningar för att stötta under den bakre delen av spännet,
för vilkas drift kan fordras särskilt maskineri. I öppet läge måste särskilda åtgärder
vidtagas för att kvarhålla klaffspannet. Under rörelsen utsättes klaffspannet för
varierande vindkrafter.

Vid bro, som ligger högt över vattenytan är i vissa fall, då motvikten kan hänga
fritt i luften, en klaff med fast axel förmånligare än en rullklaff. Ligger bron lågt,
blir pelaren vid vridaxeln stor antingen klaffen har fast axel eller är utbildad med
rullsegment, möjligen kan den i det senare fallet göras något mindre än i det förra.
Om motvikten vid en rullklaff förlägges över farbanan blir givetvis pelaren mindre,
men konstruktionen förlorar mycket ur utseendesynpunkt. Öppningsvinkeln för
en rullklaff blir mindre än för en klaff med fast axel, genom att klaffen vid
öppnandet rullar bort från farleden. Vidare kan klaffens spännvidd göras mindre, varvid
motviktens storlek minskar och därmed hela klaffens vikt. En rullklaff förorsakar
varierande påkänning på klaffpelaren, vilket är en nackdel vid grundläggning
på pålar.

Då det är fråga om att överbroa en mindre kanal, är det »holländska» klaffspannet
mycket ekonomiskt. Inga större kostnader behöva nedläggas på
stödkonstruktionerna. Spännvidden bör dock ej överstiga 10 à 15 m och bredden bör uppgå
till högst 10 m. En nackdel är att vågarmen utsättes för skakningar och
sväng-ningar, när trafik passerar över bron. Detta kan i viss mån undvikas genom
att man förser hängstagen med fjädrar.

Gentemot sväng- och klaffspann har lijftspannet den fördelen, att det i
vägtrafikläge verkar som en fritt upplagd balk. En nackdel är att det icke medgiver
obegränsad fri höjd. Ligger bron högt över vattenytan, så att endast en mindre
lyftning ger segelfri höjd, eller är den segelfria höjden liten, är denna spanntyp
ekonomisk, emedan pelarkostnaderna bli nästan desamma som för en fast bro och
tornkostnaderna bli relativt små. Särskilt om någon av nyssnämnda
förutsättningar föreligger samtidigt med att farledsöppningen är bred, är denna spanntyp
lämplig.

:7 Litteratur

[1] Ha wranér, A. »Bewegliche Brücken, Berechnung und Konstruktion», Berlin 1936.

[2] Ewerdahl, S. »Moderna svenska rörliga vägbroar», Teknisk Tidskrift 1943, V o V
häfte 4.

231

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free