Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831 :3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Samtliga angivna isbrytare äro ångdrivna utom Ymer, som har dieselelektriskt
maskineri.
Fast is upp till i medeltal 0,7 à 0,75 in tjocklek kan brytas av de kraftigare svenska
isbrytarna. Tjockare fast is, upp till 1,2 m, förekommer endast undantagsvis längst
norrut i Bottniska viken.
Emellertid bildas under kalla vintrar drivis i Östersjön och även någon gång i
Kattegatt och Skagerak, som vid pålands-vind driver in mot svenska kusten
och packar sig i flera meter tjocka vallar. Dessa ha visat sig kunna bliva
besvärliga även för kraftiga moderna isbrytare.
: 315 Isbrytningens verkan på kajer m. m.
I de hamnar, där isbrytning måste ske för att hålla hamnen öppen för sjöfart under
vintern, måste kajer, pirer och dykdalber konstrueras med hänsyn till de krafter,
som vid isbrytningen i närheten av dessa konstruktioner kunna påverka desamma
i vattenlinjen. Dessa krafter bli större ju tjockare den fasta is är, som måste
brytas, och bero på hur isbrytningen bedrives. Enstaka stötkrafter av
storleksordningen 20 ton torde vara tänkbara.
: 316 Islyftning och istryck
Fast is till större tjocklek kring bryggor, pirer, dykdalber av lättare konstruktion
samt utefter mindre kajer kan skada dessa genom att de lyftas upp, då vattnet
stiger. Vid större istjocklek (över 30 cm) kan isens lyftande kraft särskilt på
fristående konstruktioner (pålar) och
konstruktioner med utåtgående eller inåtgående hörn
(pirändar) bli stora. Sålunda ha
undersökningar utförda genom Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens försorg [7], visat att en påle med
20 cm diam. kan vid 75 cm is utsättas för en
lyftande kraft av 30 ton vid cn
vattenståndshöjning av 35 cm. Vid en rak kajvägg blir den
lyftande kraften under samma förhållande 3,5
ton/m.
Vid tjock, fast isbildning kunna stora horisontala tryck uppkomma på grund av
isens valvbildning vid sjunkande vattenstånd. Med anledning härav bör avståndet
mellan båtbryggor ej tagas < 25 m.
:32 Vindar
: 321 Undersökningar
På grund av vindens stora inflytande på uppkomsten av vågor och förändringar
i vattenstånden är det av synnerligen stor vikt att känna till vindarnas riktning
och styrka för den plats, där en hamn skall anläggas. Denna kännedom bör
omfatta en så lång följd av år bakåt i tiden som möjligt. En tidrymd av omkring
30 år bör bli föremål för studier.
: 322 Vindriktning
Av största betydelse är den förhärskande vindriktningen. Denna studeras
lämpligen med hjälp av s. k. vindrosor eller vindstjärnor.
Dessa uppritas genom att man i ett polärt koordinatsystem i lämplig skala
avsätter det antal timmar eller dagar, som vinden blåst i de 16 olika
kompassriktningarna under en viss längre tidrymd. Då de starkare vindarna äro av
större intresse än de svagare kunna vindrosor uppritas för vindar över en viss
styrka.
Vid kusterna användas vanligen vid angivande av vindens styrka eller hastighet
Beauforts skala, som har 12 intervall mellan vindstilla och orkan. Vindstyrkan
angives även i m/s. Se kap. 148 (bd I).
Fig. :316 a
Istryck mellan båtbryggor
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
