Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 831 .’[Hamnars planläggning och utrustning
831:5
På västkusten förekommer även pålkräftan (Limnoria lignorum). Den angriper
en i vatten fristående träyta (från ytan och inåt) så att träet helt förstöres, såsom
om det hade blivit avnött.
Trävirket kan skyddas mot pålmask och pålkräfta genom att omgivas av ett tätt
skydd av metallplåt eller betong, kringfyllning med lera o. d. samt inspontning
med järn- eller betongspont. Ett vanligt medel är även att spika tätt med spik
med breda huvuden över hela träytan. Vid spikens röstning omslutes träet av en
rostskorpa, som hindrar maskens inträngande. Kreosot- och arsenikimpregnerat
virke har även visat sig motståndskraftigt mot pålmask.
:415 Pålavskärning
I flera svenska hamnar förlägges pålavskärningen 30-40 cm över MLW (jfr : 411),
i en del hamnar i MLW och i en del hamnar i eller strax över LLW. Äro påländarna
ingjutna i betong, bestämmes pålavskärningen av villkoret att betongens undre
yta bör ligga under rötgränsen. Betongen isolerar nämligen träet från luften, så
att även påländan är rötskyddad, om pålen under betongen är rötskyddad.
Pålavskärningen lägges i några svenska hamnar på nedan angivna höjder (enligt
uppgift från resp. hamnförvaltning).
Luleå........... 45 cm över MLW
Sundsvall..............i LLW
Gävle........... 9 cm över LLW
Stockholm:
i Mälaren..........i MLW
i Saltsjön..... 40 cm under MLW
Kalmar..................i MLW
Karlskrona.. .. 30-65 cm över MLW
Malmö........ 40 cm över MLW
Hälsingborg. . . 5-75 cm över MLW
Halmstad..... 60 cm över MLW
Varberg..............i LLW
Göteborg...... 33 cm över MLW
:42 Sten
Natursten har sedan urminnes tid i stor utsträckning använts i vårt land till
hamnbyggnader.
Granit, gnejs, syenit och porfyr av god kvalitet äro fullt beständiga och lämpa sig
på grund av hög spec. vikt och beständighet mycket väl till vågskydd. Till murar,
beklädnad av betong samt stensättningar äro dessa bergarter på grund av sin
hårdhet och motståndskraft mot avnötning mycket användbara.
Basalt kan, om den är väderbeständig, användas till beklädnad och stensättning.
Hårdare och väderbeständigare arter av kalksten kunna användas till
hamnbyggnader, åtminstone vid ej alltför utsatta lägen. Detsamma gäller om sandsten,
om bindemedlet i stenen är kiselartat, så att stenen har tillräcklig hårdhet och
väderbeständighet.
Glimmerfri kvartsit lämpar sig även som hamnbyggnadsmaterial.
:43 Järn
Järn angripes av rost i såväl sött som salt vatten. I stillastående vatten och på stora
djup, där syretillförseln är ringa, går rostningen långsammare. Kommer järnet i
ledande förbindelse med andra metaller eller med järn av annan sammansättning,
uppstå galvaniska strömmar, som kunna starkt påskynda rostningen.
Järnets sammansättning har stor betydelse. Rent järn är mycket motståndskraftigt
mot röstning. Vissa legeringar äro även motståndskraftiga (rostfritt stål, se kap.
251). I allmänhet kan sägas, att kolrika och mjuka järnsorter angripas starkt av
rost, ävenledes gjutjärn.
Bästa skyddsmedlet mot röstning är galvanisering. Som bestrykningsmedel för
ytor under vatten torde stenkolstjära vara bäst, antingen tillsammans med
blymönja som grundfärg eller enbart. Jfr kap. 474 (bd II).
:44 Betong
Vattenbyggnadsbetong vid hamnbyggnader skall vara fullt ogenomtränglig för
vatten. Betong i saltvatten skall dessutom vara tillverkad av kiselrik cement.
Betong utsatt för stark nötning, slag eller stötar bör beklädas med granit eller gnejs
utförd så att den samverkar med betongen. Undervattensgjutning, se 433:7 (bd II).
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
