Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
ep = koefficient för passivt jordtryck = tg2 +
er = koefficient för friktionen vid jordtryck i naturlig mark = 1 + tg2(p =
1
cos^
sr ersattes med es = eos2 cp vid jord som utfyllts kring sponten.
Vid överslagsberäkningar av sponter ej nedslagna till stopp i fast botten kan man
använda samma beräkningssätt som tillämpas för friktions- och kohesionspålar,
se kap. 322:342 (bd II), varvid dock säkerheten kan minskas från 4 till 1,5 à 2,0.
:214 Förankring
Förankring av sponten i övre änden sker vid bärig friktionsjord vanligen i
ankar-plattor, förlagda så långt bakom sponten att glidytorna för aktivt och passivt
jordtryck ej skära varandra samt att plattan kommer att vara belägen bakom linjen
för naturliga lutningsvinkeln. Se fig. a [13].
I mindre bärig jord kan sponten förankras i ankarväggar eller inspända
ankarpålar (fig. b 1), pålbockar (fig. b 2), sneda dragpålar (fig. b 3). Vid mindre kajer,
där kajfronten ej behöver vara vertikal, kan den stödas mot sneda tryckpålar
(fig. b 4).
Vid beräkning av den erforderliga bredden på förankringsplattorna brukar hänsyn
tagas till det passiva jordtryckets ökning på grund av den mellan plattorna
befintliga jordens medverkan [23].
Fig. :214 a
Bestämning av
ankarplattans läge vid
förankrad kajspont
Fig. :214 b
Olika sätt att förankra eller stöda kajspont i mindre bärig jord
: 22 Spontkajer av trä
Spontkajer av trä användas vid mindre vattendjup (3-5 m) för mindre betydande
eller provisoriska kajer, under förutsättning att ej pålmask eller andra trävirket
förstörande djur eller element förekomma i vattnet (se 831:413, :414).
Då trävirkets livslängd över vatten är relativt kort (vid oimpregnerat trävirke
i mellersta Sverige omkring 15 år), under det att livslängden under vatten
praktiskt taget är obegränsad, under förutsättning att ej förstörande inverkan av
ovan nämnd art förekommer i vattnet, uppdelas kajens spontvägg vanligen i
en över vatten liggande lätt utbytbar del och en undervattensdel, som består av
vertikalt ställda i bottnen nedslagna spontplankor. Sponten uppbäres eller stödes
av framför sponten nedslagna pålar samt är i allmänhet förankrad bakåt i en
kajförankring för upptagande av jordtrycket på sponten (se fig. b, c och d).
Ben över vatten befintliga delen av sponten består vanligen av liggande enkel eller
dubbel plankvägg. Planken i denna vägg bör tjärstrykas särskilt omsorgsfullt i
fogar och på den mot jorden vända sidan, såvida ej impregnerat virke användes.
Spontplankorna äro spikade direkt på pålarna eller på vertikala spikreglar fästade
på pålarna. Dessa stå vanligen på 1 — 1,5 m avstånd från varandra. Om så erfordras,
förses den över vatten befintliga delen av sponten med särskilda förankringsstag,
som då fästas i pålarna. På pålarna ligger ett kraftigt hammarband, som avslutar
kajkonstruktionen upptill, samt äro fastbultade en eller två avvisarstockar (fig. b).
Kajringar och pollare böra inläggas och förses med särskild förankring, så att
fartygens förtöjningskrafter ej påverka själva kajkonstruktionen.
Spontens undervattensdel består vanligen av vertikalt ställda plankor av någon
av de typer som fig. a angiver. Plankorna spetsas snett, så som fig. visar, så
att de vid nedslagningen pressas mot varandra. Skola plankorna slås ned i hårt,
stenigt grus eller i morän, böra spetsarna skos med 3 mm stålplåt.
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
