Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 833. Kajer, bryggor, pirer och förtöjningsanordningar
833:9
:3 Bryggkajer
: 31 Allmänt
Bryggkajer bestå av ett kajdäck som uppbäres av pålar eller pelare.
Vid en bryggkaj kan man utan hjälp av fyllning föra kaj planet så långt ut att
fullt vattendjup erhålles i kajlinjen. Kajkonstruktionen bygges på en i och för sig
stabil jordslänt, varför relativt små krafter på grund av jordtryck uppkomma.
Vid kaj däckets bakkant anbringas vanligen en mindre spont eller en med kaj däcket
sammanbyggd vertikal vägg, som begränsar och stöder fyllningen bakom kajen.
Denna spont eller vägg hindrar vid belastat kajplan fyllningen att pressas fram
under kaj däcket samt fördelar mot land riktade horisontala stötkrafter från vid
kajen förtöjda fartyg på fyllningen bakom kajen. En dylik spont tjänstgör även
som strandskoning för slänten under kaj däcket och utgör en säkerhet mot
ur-skärning, vilket dock även kan erhållas genom att man förser slänten med
strandskoning av löst utlagd sten (se 832:51).
Kajdäcket beräknas i regel för belastningar enligt :13.
Kaj däcket kan vid bryggkajer av mindre betydelse eller av mera provisorisk
karaktär utföras av trä (belastning 1 ton/m2 och 3 tons hjultryck). Vid kajer för
större vattendjup och av permanent karaktär utföres kaj däcket vanligen av
betong eller av en kombination av betong och stål.
För upptagande av horisontalkrafter från fartyg och av aktivt jordtryck förses
bryggkajer på pålar med förankringsstag och ankarplattor eller med snedpålar.
Vilar kaj däcket på pelare, äro dessa vanligen dimensionerade för upptagande av
horisontalkrafterna.
:32 Bryggkaj med kajdäck på pålar
: 321 Beräkning
Kaj däcket beräknas vanligen som en kontinuerlig konstruktion upplagd på
fjädrande stöd. Fjädringen bestämmes av pålarnas elastiska sammantryckning vid
belastningens påförande. Vid stödpålar antages att hela lasten nedföres till
pål-spetsen, och vid friktionspålar att hela lasten nedföres till en punkt, vars höjd över
spetsen är x/3 av den del av pålen, som genom friktion upptar lasten.
Pålarnas fördelning brukar vara sådan att kostnaden för pålarna, nedslagna och
fullt färdiga, blir ungefär lika stor som kostnaden för däckets bärande konstruktion.
Vid överslagsberäkningar kan man vid bestämning av lastens fördelning på
pålarna bortse från dessas elastiska sammantryckning.
: 322 Bryggkajer på träpålar
Pålar av trä, som nå upp över vatten, kunna användas endast till bryggkajer av
provisorisk karaktär. Användas impregnerade träpålar, kan kajens livslängd
förlängas, men impregnerade pålar ha ännu ej vunnit allmännare spridning för detta
ändamål. Om sedan år 1934 pågående försök med arsenikimpregnerade pålar
skulle visa att dylika ej angripas av
pål-mask och röta, är det dock antagligt att
de skola komma till ökad användning till
bryggkajer vid mindre vattendjup på
svenska västkusten. Hitintills ha dessa
försök visat goda resultat.
Vid permanenta bryggkajer på träpålar
utbildas bryggdäcket i betong och så att
pålavskärningen kommer under rötgränsen
och att pålarna bli genom kringgjutning
skyddade i vattenlinjen mot påtörning
och åverkan av is.
I Lindholmshamnen i Göteborg ha utförts
bryggkajer på skarvade friktionspålar av
trä, vilka skyddas mot pålmask av en i
kajens framkant slagen stålspont, fig. a.
325
Kaj i Lindholmshamnen i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
