Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Lutande pålar kunna vanligen ej slås i flackare lutning än 3:1. Korsande pålar
böra placeras så att korsningspunkten ligger så nära markytan som möjligt, så att
pålen, om den vid slagningen något avviker från den bestämda pålriktningen, ej
skadar närstående påle. Pålar böra i allmänhet ej slås tätare i friktionsmaterial än
1 m och i kohesionsmaterial 1,25 m. Zimmerman anger att i sands zonen för
största förtätningen i marken kring pålen har en diameter = dubbla påldiametern
och att det område, inom vilket marken förtätas, har en diameter = fyra gånger
påldiametern [5].
Pålarna böra ej slås så att de komma in i varandras förtätningsområden och
pål-spetsarna böra spridas så mycket som möjligt.
Vid friktionspålning bör följande säkerheter (s) beräknas för pålens
elasticitetsgräns, dvs. den belastning, som vid en provbelastning uppnås, då pålen vid
avlastning icke längre återfjädrar till utgångsläget:
för samtliga verkande belastningar vanligen s = 2,0, vid noggranna
undersökningar s = 1,5
för enbart vilande belastningar s = 3,0
Dragpålar kunna i sand upptaga en last, som är 3/3—3/4 av den last de kunna
upptaga vid tryck.
: 425 Olika pålsystem
Agatz har angivit några pålsystem, som han ur statisk synpunkt anser vara
tillfredsställande [13]. Av dessa torde de i figuren visade systemen kunna lämpa sig
för kajkonstruktioner.
Av dessa system ha grupp I och II vertikalpålar samt snedpålar i en riktning.
Dessa pålgruppers stabilitet kräver bakre passivt jordtryck. Pålgrupperna i grupp
III ha vertikalpålar samt snedpålar i två riktningar. Dessa system äro i sig själva
fullt stabila.
Vid kaj vilande på pålgrupp, som för sin stabilitet är beroende av bakre passivt
jordtryck (således t. ex. vid någon grupp enl. systemen I och II), måste försiktighet
iakttagas vid uppschaktning av rörgravar bakom kajen.
Fig. :425 Olika pålsystem anvisade av Agatz
: 426 Spont
Sponten kan anbringas i däckets fram- eller bakkant. I förra fallet äro pålarna
kringfyllda med jord och således ej utsatta för knäckning samt skyddade på hela
sin längd. I senare fallet stå pålarna fritt i vattnet på den del, som befinner sig
mellan däcket och den slänt jorden bildar från hamnbassängens botten i
kajfronten till sponten i däckets bakkant. I detta fall bli pålarna utsatta för
knäckning och måste således givas kraftigare dimensioner än då sponten är anbringad i
däckets framkant. Sponten däremot erhåller i detta fall mindre dimensioner.
På grund av de stora dimensioner som sponten vid större kaj djup och lösare grund
skulle erhålla, om den placerades i däckets framkant, placeras den ofta i bakkanten
av däcket trots olägenheten av att pålarna bli oskyddade och måste göras kraftigare.
Genom placering av sponten i bakkanten erhålles även en lättare kajkonstruktion,
vilket kan ha sin betydelse vid friktionspålar.
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
