Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
:8 Dykdalber
: 81 Allmänt
Dykdalber användas för förtöjning av fartyg, för förhalning och vid vändning
av fartyg, för skydd av bropelare och slussinfarter, vid flytande landningsbryggor
etc. Djupet till för pålning lämplig botten eller till fast botten bör ej vara större
än att det är möjligt att utbilda en i vatten fristående konstruktion, som kan
upptaga de krafter, för vilka dykdalben kan utsättas, genom att den inspännes i grunden
eller uppställes på och förankras i den fasta bottnen.
Då dykdalben skall användas för förtöjning av fartyg, förses den med pollare samt
ett antal förankringsbyglar eller ringar.
;82 Beräkning
Dykdalber, som skola användas för förtöjning av fartyg, beräknas för
förtöjningskrafter och stötar från fartygen. Storleken av den kraft, för vilken en dykdalb
kan utsättas, blir helt och hållet beroende på fartygets storlek, hastighet och
rörelseriktning samt dykdalbens förmåga att fjädra undan. Dykdalber i
Rotterdams hamn (fig. : 84 b) ha beräknats för den kraft, som uppstår då vind med ett
tryck av 70 kg/m2 träffar ett fartyg med en vindyta av något över 2000 m2, dvs.
omkring 150 ton angripande i dykdalbens topp. [12]
Svenska Kommunaltekniska Föreningens Kommitté av år 1942 för utarbetande
av normer och anvisningar för hamnbyggnader, har framhållit att dykdalber böra
utföras fjädrande, att dykdalb av betong bör förses med fjädrande avvisareverk
samt att dykdalb med stormpollare, vid vilken ett större fartyg kan förtöja vid
särskilt hotande situationer, bör beräknas för 150 ton. [7]
Den kraft, som uppstår vid uppstoppning av ett fartyg genom förtöjningstross
eller stöt, kan beräknas enligt formeln
G v2 y2
P = — • — eller P = » 0,1 G ■ —
ff 2/ ’2/
P = kraft i ton
G = fartygets deplacement i ton om 1000 kg
g — jordaccelerationen = 9,81 m/sek2
v = fartygets hastighet i m/sek
† = dykdalbens utfjädring eller den sträcka under vilken fartyget stoppas upp i m
Vid direkt central påtörning beräknas fartyget vanligen ej ha högre fart än
omkring 0,1 m/sek och vid uppstoppning av fartyget med förtöjningstross kan farten
antagas uppgå till 0,3—0,5 m/sek. Vid ett fartyg med 20 000 tons deplacement
kan sålunda vid påtörning med 0,1 m/sek hastighet uppstå en kraft av 100 ton,
om dykdalben fjädrar 0,1 m, och vid uppstoppning med förtöjningstross under
en fart av 0,5 m/sek på en längd av 2 m en kraft av 125 ton. Dessa båda krafter
kunna förekomma samtidigt, varför dykdalben i detta fall kan utsättas för en kraft
av 225 ton. [12]
:83 Pålade dykdalber
: 831 Allmänt
Är grunden lämplig för pålning, består dykdalben vanligen av ett antal bredvid
varandra nedslagna pålar, som genom över vattenytan anordnade förbindningar
bringas att samverka för upptagande av horisontala krafter, antingen genom
tryck och dragning eller böjning i pålarna eller genom en kombination av alla
dessa påkänningar. Pålarna kunna antingen slås lutande (största lutning 5:1),
då s. k. stum dykdalb erhålles, eller vertikalt, då dykdalben blir mera fjädrande.
Den senare konstruktionen, där stöt- och förtöjningskrafterna upptagas genom
ren böjning av de i bottnen inspända pålarna, är den lämpligaste på grund av dess
större förmåga att upptaga stötar genom fjädring. Den stumma dykdalben verkar
mera som en bock och är lämplig endast då dykdalben ej utsättes för större krafter
än som med säkerhet kunna upptagas som tryck och dragning i pålarna och där
man vill ha ett mera orubbligt fäste, t. ex. för en fyrlykta.
Pålarna kunna vara av trä eller stål eller, mera sällan, av betong.
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>