Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 833. Kajer, bryggor, pirer och förtöjningsanordningar
833:9
Fig. :9 e. 30 tons parallellepipediskt ankarblock
Moringarnas ankarblock
kunna lämpligen utföras av
betong, vidjös botten i form
av en pyramid, som vändes
med spetsen nedåt, vid fast
botten som ett
parallellepipediskt block. För
förtöjning av fartyg med 7—10
m djupgående bör vikten
uppgå till 30 ton och för
fartyg med 3—7 m
djupgående 15 ton.
Litteratur
[1—4] Internationella Sjöfartskongressens handlingar, Bryssel (Association
Internationale Permanente des Congrés de Navigation, Bruxelles, tryckta på
franska, engelska eller tyska):
[1] XII Kongr. i Philadelphia 1912
II avd. 2 medd. »I huvudhamnar utförda nyare byggnader med hänsyn särskilt
tagen till hamnpirer och vågbrytare. Användning av armerad betong. Medel
för att bevara dess hållbarhet.» Generalrapport nr 89. Rapporterna nr 90,
91, 93-101.
[2] XIII Kongr. i London 1923
II avd. 1 medd. »Betong och armerad betong, dess användning vid
vattenbyggnader, medel att bevara dess hållbarhet och vattentäthet.»
Generalrapport nr 51. Rapporterna nr 52—60.
[3] XIV Kongr. i Kairo 1926
II avd. 1 frågan, »a) Kajer på stort djup, ej utsatta för tidvatten. Kostnader,
b) Vågbrytare eller pirer, ej utsatta för tidvatten. Kostnader.» Generalrapport
nr V. Rapporterna nr 28-34, 36-42.
[4] XV Kongr. i Venedig 1931
II avd. 2 medd. »Användning av betong och armerad betong i vattenbyggnader
för sjöfartsändamål. Skyddande av sådana byggnader i saltvatten.»
Generalrapport nr 93 —. Rapporterna nr 94—103.
[5] Schulze, F. W. Otto. »Seehafenbau». Band II Uppl. 2. Berlin 1937.
[6] Jansson, Herman. »Betong. Avd. XVIII. Betongkajer». Stockholm 1945.
[7] Hultin, Torsten. »Förslag till enhetliga normer för kajområden».
Kommunalteknisk Tidskrift nr 5, 1943.
[8] Jansson, Herman och Semler, Carl. »Die bauliche Entwicklung der schwedischen
Häfen nach dem Weltkrieg». Jahrbuch der Hafenbautechnischen Gesellschaft. Band
XVII. Berlin 1939.
[9] »Stockholms Frihamn. Kort redogörelse för dess tillkomst och utförande». Uppsala
1926.
[10] »Hammarbyleden 25/11 1929». Stockholm 1929.
[11] Petterson, Knut E. »Göteborgs Hamn under 50 års perioden 1882 till 1932».
Göteborg 1932.
[12] Franzius, O. »Der Verkehrswasserbau». Berlin 1927.
[13] Agatz, A. »Der Kampf des Ingenieurs gegen Erde und Wasser im Grundbau». Berlin
1936.
[14] Brennecke, L. o. Lohmeyer E. »Der Grundbau». Berlin. Band I, uppl. 5 (1938);
band II, uppl. 4 (1930); band III, uppl. 4 (1934).
[15] Engels, Hubert. »Handbuch des Wasserbaues». Band II, Leipzig och Berlin 1914.
[16] von Emperger, F. »Handbuch für Eisenbetonbau». Band II. Berlin 1910.
[17] Petterson, Knut, E. »Kombinerade pålar». Teknisk Tidskrift. Häfte 3, 1937.
[18] Vinberg, Sal. »De svenska hamnarnas utveckling 1912—1936». Svenska
Stadsförbundets Tidskrift. Häfte 6, 1937.
[19] Bang, V. »Förankrad massivkaj av betong i Malmö industrihamn». Teknisk Tidskrift.
Häfte 2, 1937.
[20] Kjellstrup, Y. »Der Osloer Hafen in seiner geschichtlichen, wirtschaftlichen und
technischen Entwicklung». Jahrbuch der Hafenbautechnischen Gesellschaft. Band
XV. Berlin 1937.
[21] Cunningham, Brysson. »Dock Engineering». 3:e uppl. London 1922.
[22] Schultze, F. W. Otto. »Seehafenbau». Band III. Berlin 1936.
[23] Jahrbuch der Hafenbautechnische Gesellschaft. Berlin 1930/31.
[24] Stahlspundbohlen Larssen, Dortmund-IIoerder Hüttenverein, Dortmund. 1938.
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
