Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835: 3
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
:32 Material
Numera har i vårt land den armerade betongen blivit det förhärskande materialet
inom fyrbyggnadstekniken. Betongen kan givas de mest skiftande former, och
materialåtgången blir låg. Sistnämnda synpunkt kan inom fyrbyggnadstekniken
lia stor betydelse, emedan de flesta fyrar måste uppföras på svårtillgängliga platser.
Vidare kräver en fyrbyggnad av betong, rätt utförd, blott ringa underhåll, vilket
ju är av stort värde särskilt vid en svårtillgänglig arbetsplats.
Granitbeklädnad av betongen närmast under och över vattenytan, som tidigare
alltid brukade anbringas till skydd mot vattnets och isens inverkan, användes
numera aldrig för fyrbyggnader i vårt land, enär betongen i sig själv kan göras
tillräckligt, motståndskraftig.
: 33 Beräkningsförutsättningar
Vid bestämning av beräkningsförutsättningarna för en fyrbyggnad bör man
från fall till fall ingående studera de lokala förhållandena för att utröna de
angripande krafternas storlek.
Förutom vad nedan angives måste risken för påsegling av fartyg beaktas vid
beräkning och konstruktion av fyrar, som stå direkt invid farleder.
: 331 Vindtryck
Vindtrycket antages i enlighet med gällande normer för byggnader i allmänhet.
För undvikande av skadliga vibrationer och svängningar tillämpas dock ofta
för fyrbyggnader det högsta värdet enligt dessa normer, dvs. 250 kg/m2.
: 332 Vågtryck
Inverkande faktorer på vågtrycket för en fyrbyggnad äro bl. a. förekommande
våghöjder, vattendjup och bottenbeskaffenhet invid och i närheten av fyren,
fyr-fundamentets form m. m. I fråga om vågornas höjd har man nog i allmänhet
överdrivna föreställningar. Vågor om 10 m höjd från vågdal till vågtopp äro sällsynta
t. o. m. ute på oceanerna. I Nord- och Östersjön bli vågorna i allmänhet ej högre än
4 à 5 meter i fritt vatten. Vattendjup och bottenbeskaffenhet kunna inverka på
vågtrycket, på så sätt att vågorna bliva i olika grad dämpade vid skiljaktigheter
i dessa avseenden. Fundamentets form utövar i hög grad inflytande på vågtrycket.
Den runda planformen för ett fundament är i detta avseende lämpligare än den
kantiga. Ett fundament med lodräta sidor är ofta fördelaktigare ur
vågtrycks-synpunkt än ett fundament med lutande sidor, under förutsättning att
vattendjupet är tillräckligt stort, så att vågen ej tar i botten och bryter mot fundamentet,
då en viss stötverkan uppstår.
Vågtrijekets storlek.
Den teoretiska behandlingen av vågtryckets storlek mot lutande sidoytor har man
ännu ej lyckats bemästra. Däremot har man kommit till någorlunda klarhet om
vågtrycket mot vertikala sidoytor genom de utredningar härom, som föranstaltats
av den internationella sammanslutningen »Congrès de Navigation» [5]. Sålunda
har konstaterats, att vågtrycket mot en vertikal sidoyta approximativt kan anses
ha ett mot våghöjden svarande konstant värde från lugnvattenytan och ner till
fundamentets underkant men avtager från vattenytan och uppåt ungefär
rätlinigt till en höjd på fundamentet = 1 à 1,5 gånger våghöjden, där vågtrycket = 0.
Slagkraften hos brytande vågor har uppmätts med härför lämpade instrument
s. k. piezometrar, varvid man konstaterat värden på vågtryck vid Atlantkusten
uppgående till 30 à 35 ton per m2 i höjd med lugn vattenytan med avtagande
värden uppåt och nedåt [3]. Vid våra kuster kan man räkna med betydligt lägre
värden.
Vid fyren Trelleborg (fig. :51 f) räknades med ett vågtryck = 10 ton per m2 av
fyrfundamentets vertikalprojektion upp till 5,0 m över högvattenytan. Vid
Kalmarsundsfyrarna Skansgrundet, Sillåsen och Utgrunden (fig. : 51 g, h och i samt fig. :31),
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
