Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 838. Flygfält
838:5
: 14 Allmän anordning
Äldre flygfält utfördes vanligen som kvadratiska eller rektangulära, gräsbevuxna
fält med en kantlängd av 600-1000 m. Dessa fält kunna i allmänhet endast
upptaga ett hjultryck av 2-5 ton, om marken utgöres av fastare lera, men bli i regel
icke trafikdugliga under tjällossningar. Utgöres marken av sand eller grus kunna
högre hjultryck tillåtas, och uppmjukning under tjällossningen har då föga
betydelse.
En fast, tillräckligt bärkraftig gräsyta föredrages ur flygsynpunkt framför
hård-gjorda rullbanor, enär den giver mjukare landning. Yid start medför gräset
däremot större rullningsmotstånd, varför större startlängd kräves än vid belagda
banor.
Fig. : 14 Exempel på placering av rullbanor vid enklare flygplatser
Flygfält, som endast ha att tillgodose mera lokal trafik med lättare flygplan
samt sport- och civilflyg, kunna därför fortfarande med fördel utföras som gräsfält.
Yid enklare flygfält kan man nöja sig med rullbanor i en eller två riktningar.
Då flygplanen böra starta och landa mot vinden blir det svårt att använda en
rullbana, som icke i huvudsak sammanfaller med vindriktningen.
Tvärvindskom-posanten vill då föra planet utanför rullbanan. Med hjälp av ett vinddiagram
bör rullbanornas lämpligaste läge bestämmas så, att de i huvudsak ligga efter
förhärskande vindriktningar. Vid mer betydelsefulla flygplatser kräves minst
tre rullbanor, stundom fyra. Banornas läge skall därvid väljas så, att flygplatsen
kan trafikeras under minst 90 % av året, utan att flygplanen utsättas för större
tvärvindskomponent än 24 km/tim.
Tunga flygplan, som ha stor vingbelastning och vanligen äro försedda med
noshjul, äro mindre känsliga för sidvind än lätta plan försedda med stjärthjul.
:15 Dimensionering av flygfält
: 151 Rullbanor
Känner man vinklarna mellan banorna, vindförhållanden, flygplanens vikt,
lutningsförhållanden m. m. kunna rullbanornas längd uträknas.1)
Vid start önskar man giva rullbanan sådan längd att ett flygplan, om motorstopp
erhålles å en motor, skall kunna gå ned och bromsa in, därest icke hastigheten
Fig. :151 a. Erforderlig längd vid start. (Förklaringar, se nästa sida)
J) Se Hoffström, B., »Flygplan och flygplats». Tekn. T. 1945, s. 219 (h. 8). Stockholm 1945.
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
