Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838:4
Avd. 83. SJÖ- OCH LUFTTRAFIKBYGGNADER
Lera oclx lerblandad sand. Vid dylik mark måste ett omfattande dräneringssystem
utföras, för att icke marken skall få alltför dålig bärighet vid stark nederbörd.
Det är likväl icke möjligt att göra ett flygfält med dylik undergrund bärkraftigt
under hela året. Under tjällossningen, då på djupet kvardröjande tjäle försvårar
vattnets nedträngande till dräneringen, blir fältet obrukbart under vanligen
1 à 3 veckor.
På lera erhålles i regel god gräsväxt, varför ytan blir idealisk för start och landning
av flygplan under den torra årstiden.
Mjäla och mo. Dessa jordarter medföra dålig stabilitet vid hög vattenhalt samt
tjälskador, varför även här kräves ett omfattande dräneringssystem. Fälten kunna
bli oanvändbara under ganska lång tid vid tjällossningar men bli sommartid mycket
fasta och hårda. Gräsväxten blir i allmänhet god.
Myr- ocli mossmarker. Dessa kunna knappast användas för flygfält, även om en
god dränering ordnas, på grund av de stora sättningar, som uppstå under längre
tid.
: 23 Grundförstärkning
Äger icke marken tillräcklig bärkraft, får man tillgripa grundförstärkning, vilken
dock av kostnadsskäl endast kan utföras inom mindre områden. Denna kan bestå
av följande åtgärder:
1. Extra kraftig dränering av vattensjuk mark.
2. Uppfyllning av svaga marker med bärkraftigt material, såsom pinnmo, grus
eller sten.
3. Utläggande av virkesbäddar eller rismattor.
Vid grundförstärkning av gräsfält bör vattengenomsläppande material, som
påföres, erhålla tillräcklig tätning i ytan, så att överliggande matjordslager kan
behålla den fuktighet, som erfordras för god gräsväxt. Helst bör kapillärförbindelse
finnas med grundvattnet.
:3 Planerings- och dräneringsarbeten (jfr avd. 42, bd II, samt kap. 813)
Maskiner. Numera användas maskiner i mycket stor utsträckning, bl. a.
dikningsmaskiner för grävning av diken,
bandtraktorer, utrustade med schaktblad, schaktvagnar eller släphyvlar för
röjning, terrassering, planering och kulturbehandling, samt
grävmaskiner för större schakter.
De olika arbetsmomenten vid byggandet av flygfält äro följande:
Röjning. Förekommande skog avverkas. Stubbarna uppbrytas med traktor.
Användbar matjord sammanföres i upplag för att senare åter utbredas, när
terrasse-ringsarbetena äro avslutade.
Terrassering. Sedan ytan sektionerats och balansplanet fastställts avtages
matjorden och sammanföres i högar, varefter
erforderlig jordflyttning verkställes med
bandtraktorer, utrustade med schaktblad eller
schaktvagnar. Även grävmaskiner kunna
användas. Berg bortsprängas, vanligen till 0,6
meters djup under blivande fältyta, för att
god gräsväxt skall erhållas.
Dränering. Efter terrasseringen utföres
erforderlig dränering. Man använder därvid ett nät
av sugdräner, bestående av exempelvis 2"
tegelrör, vilka nedläggas till ett minimidjup av ca
80 cm med en minimilutning av 3 °/00.
Avståndet mellan sugdränerna brukar normalt
vara 10 — 20 meter men kan vid fast och i viss
grad självdränerande mark göras större. Vatt-
Fig. :3
Avsnitt av dräneringssystem på ett
flygfält
418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
