Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 838. Flygfält
838:5
Sand- och grusmarker äga i sig själva mycket god bärighet men kräva ofta
bindande material i ytan för att materialet icke skall förskjutas vid stora,
koncentrerade belastningar.
Bertjundcrlag bör förses med ett elastiskt utjämningslager, så att beläggningen
erhåller viss fjädring vid stötar från flygplanen. Därvid användes lämpligen
skärv eller bindjordsbundet grus som mellanlager. Berget måste noga utsprängas,
så att vattensamlande fickor icke uppstå, vilka lätt medföra frostskador.
42 Underbädd för beläggning
Vid cementbetongbeläggning på god mark kan underbädden inskränkas till ett
gruslager. Detta har huvudsakligen tryckfördelande och utjämnande uppgift
men underlättar dessutom rörelser i betongplattorna vid temperaturvariationer.
Vid asfalt- eller tjärbeläggningar erfordras kraftigare underbädd, vars tjocklek
anpassas efter markens beskaffenhet. Denna underbädd kan utföras av
packsten, skärv, sand och grus vid upp till 15—20 tons hjultryck, där marken är relativt
svag eller medelgod (se fig. å nästa sida). Vid högre hjultryck eller på mycket
svag men homogen mark användes en tryckfördelande betongplatta.
På relativt svag eller medelgod mark användes vid god stenlillgång en förstärkning,
bestående av följande lager:
a) bädd av packsten, utförd med 150 — 200 mm:s stenstorlek,
b) tätning av packstensbädden med skärv,
c) avjämning av skärvens överyta med 40 — 60 mm:s makadam,
d) öppet makadamlager som direkt underlag för beläggningen.
Vid dålig tillgång till sten kan följande förstärkning användas (se fig. :43):
a) sandbädd, avsedd att tjäna som utjämnings- och isoleringslager,
b) grusbädd, helst innehållande riklig mängd sten, avsedd att tjäna som
tryck-fördelningslager,
c) bindjordslager för att möjliggöra gruslagrets komprimering med vält,
d) öppet makadamlager som direkt underlag för beläggningen.
Där marken har mycket god bärkraft kan underbädden utföras enklare.
Packstensbädden kan ersättas med skärvbädd och sandbädden slopas i ovan angivna exempel.
För komprimering av marken under banorna användas helst piggvältar, vilka
dragas av traktorer. Underbädden komprimeras däremot med 10 — 15 tons plana
vältar.
Ytan hos den färdiga underbädden skall ha sådan jämnhet att största avvikelsen
från en 3 m lång rätskiva icke överstiger 10 mm.
43 Dränering
Den mark, som skall utgöra underbädd för hårdgjorda startbanor, bör dräneras
enligt :3. Jorden, som fylles över ledningarna, bör få tillfälle att sätta sig innan
underbädden för beläggningen utföres.
För att dränera bankanterna och marken
under den belagda banan, anordnas
särskilda kantdräneringar. Dessa utföras av
dräneringsrör, över vilka fylles grus eller
makadam eller annat material, som
genomsläpper vatten. Närmast ytan utföres
en porös beläggning (se fig.).
Dräneringsledningar, som skola bortföra vattnet från
dessa kantdräneringar, böra endast korsa
banorna på ett fåtal ställen, emedan
sättningar över ledningarna annars uppstå,
som orsaka ojämna banor.
För att erhålla ett visst magasin för
regnvattnet från de belagda ytorna, bör
ett från beläggningskanten lutande plan
anordnas, vars bredd bör vara 25 — 40 m
Fig. :43
Kantdränering för hårdgjord bana
421
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
