Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
:2 Förberedande undersökningar
: 21 Topografiska undersökningar
De topografiska undersökningarna omfatta uppgörandet av erforderligt
kartmaterial, såväl över själva platsen för dammbyggnaden inkl. vattendragets botten
och förekomst av berg i dagen som över erforderliga arbetsområden, områden för
uttagning av jorddammsmaterial och betonggrus, tillfartsvägar etc. I allmänhet
böra förhållandevis stora områden kartläggas i ett sammanhang, enär det
exempelvis mången gång under projekteringen kan visa sig nödvändigt att välja ett annat
dammläge än det ursprungligen tänkta. Såväl för översiktskartor som för
detalj-kartor visa sig flygfotogrammetriska metoder ofta vara ekonomiskt förmånliga.
Flygbilder över området, betraktade i stereoskop, ge ibland en avsevärt bättre
överblick av områdets topografi och lämpliga dammlägen e. d. än vanliga kartor.
:22 Geologiska undersökningar
Geologiska undersökningar ha till ändamål att fastställa förefintliga bergarter och
deras lagring, förkastnings- och andra svaghetszoner i berggrunden, att fastställa
de lösa avlagringarnas natur (moräner, rullstensåsar etc.) och förefintligheten av
särskilda lagerserier, som kunna påverka dammens utformning, t. ex. särskilt täta
eller särskilt vattengenomsläppliga lager.
: 23 Geotekniska undersökningar (jfr kap. 172, bd i)
Geotekniska undersökningar avse att bestämma de påträffade materialens
egenskaper och karaktär med hänsyn till inflytanden från och på byggnadsverket:
tillåtna horisontala och vertikala belastningar, sättningar vid belastning,
genomsläpplighet vid grundvattenströmning, motståndsförmåga mot yt- och
grund-vattenerosion, utlösning av mineralkomponenter (t. ex. gips), aggressivitet
gentemot betong m. in.; vidare att fastställa berg- och jordarternas användbarhet såsom
byggnadsmaterial (material till tätande, stödjande och skyddande element för
byggnadsverk av jord, betongmaterial m. m.).
Hithörande undersökningar böra planläggas noggrant och utföras på ett tidigt
stadium; successiv revision av planerna kan erfordras under
undersökningsarbetets gång.
För fastställande av de lösa jordlagrens djup (djupet till berg) är sondering
otillförlitlig, i det resultatet lätt kan förryckas av jordstenar. Vid små jorddjup böra
provgropar utföras, vid större djup borrning inom foderrör. För att eliminera
förväxling mellan berg och större jordstenar bör man nedföra borrhålen 3—5 m i
berget. Borrningen utföres vanligen såsom stötborrning med fallmejsel,
kombinerad med eller ibland ersatt av vattenspolborrning.
En snabb metod att ungefärligen fastställa de lösa jordlagrens djup på större
områden utgör seismisk jorddjupsbestämning, vilken
dock, särskilt om bergytan är mycket kuperad
och den överlagrande jorden heterogen, erfordrar
kontroll genom borrning. Enligt denna metod
bestämmes jordarternas beskaffenhet (lösa och
hårda jordlager, berg) genom mätning av
ljudets fortplantningshastighet vid passage genom
marklagren. Ljudimpulsen åstadkommes genom
sprängskott.
Om de lösa jordlagren skola mera i detalj
undersökas, utföras provgropar eller långsträckta
provslitsar, provborrhål m. m. Provgropar för detta
ändamål ha i Sverige nedförts till mer än 20 m
djup. Groparnas ytmått böra väljas med hänsyn
till djupet; vid botten bör en grop ej gärna ha
mindre planmått än 1,5x1,5 m. Provborrning
med vattenspolborr har visat sig ge en oklar bild
av grundens byggnad. Avgjort att föredraga
Fig. : 23 Undersökningsschakt och
-tunnlar för gravitationsdammen
Schräh (Schweiz). Höjd över
naturlig dalbotten 66 m, totalhöjd
max. 110,5 m.
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
