Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
logt sätt ibland för det vattenstånd, som skulle uppkomma, om verkets fulla
drivvattenmängd måste avbördas över de stängda luckorna (fullständigt frånslag
i anläggningen i kombination med manöverodugliga luckspel).
c) Samtidig inverkan på dammpelare av maximalt frontalt vattentryck och
eventuellt sidotryck vid osymmetrisk dragning av luckor på båda sidorna om pelaren.
d) Inverkan av jordbävning i ogynnsammaste riktning vid fullt och tomt magasin
(dessa riktningar äro vanligen icke identiska).
Den siffermässiga säkerhetsgraden mot brott göres ofta beroende av dammens
betydelse; den behandlas närmare nedan.
: 322 Stjälpning [21]
För dammar på berggrund brukar stjälpningsvillkoret vanligen uttryckas på
sådant sätt, att resultanten av verkande krafter vid ogynnsammaste
belastningskombination ékall falla inom basytans kärnfigur. Innebörden härav är, att
dragspänningar icke vid någon belastningskombination skola uppträda mellan berggrunden
och dammens uppströmsdel (Naviers formel förutsättes gälla). I motsatt fall
skulle enligt förutsättningarna en spricka kunna bildas mellan dammen och
undergrunden och vatten intränga med fullt tryck på en större eller mindre del av
dammens basyta, varigenom det stjälpande momentet ytterligare skulle öka. Vid
stora dammar tagas ibland hänsyn till såväl betongens som berggrundens
deformationer; uppdelning av dammpelare medelst fogar kan ävenledes förändra
beräkningsgrunderna (se :55). Principen att dragspänning ej skall råda vid
uppströmstån kan dock anses vedertagen.
Om dammpelare åverkas även av krafter, riktade längs med dammen, bör särskild
uppmärksamhet ägnas stjälpningsvillkoret. Om resultanten sålunda utan hänsyn
till sidokrafterna ligger nära kärngränsen, kan — på grund av kärnfigurens
utseende — även en ringa sidokraft medföra att kärngränsen överskrides.
Dammar på jordgrund ha vanligen speciella tätningselement, som ansluta dammen
till grunden i eller vid uppströmskanten. Dylika dammar äro icke på samma sätt
känsliga för en lyftningstendens vid denna kant. Dammarna kunna därför ofta
dimensioneras utan hänsyn till kärngränserna. Om blott det allmänna villkoret
för säkerhet mot verklig stjälpning är uppfyllt, bestämmas dammens dimensioner
av övriga stabilitetsvillkor.
: 323 Glidning
Ett vanligt villkor är att glidfaktorn, dvs. förhållandet mellan summan av de med
dammens basyta parallella krafterna och summan av de däremot vinkelräta krafterna,
skall understiga ett visst värde. För bästa berggrund utan horisontala sprickor eller
slag sättes den maximalt tillåtna glidfaktorn vanligen till 0,75—0,90. För
jordgrund får värdet med erforderligt säkerhetstillägg ej överstiga friktionskoefficienten
för betong mot jord. Vanligen väljes vid god, ej lerig grund en glidfaktor av högst
0,5, vid lerig grund värden ned emot 0,1.
I USA tillämpas allmänt ett glidsäkerhetsvillkor, vid vilket hänsyn tages även till
grundens skjuvhållfasthet [2]. Horisontaltrycket mot dammen skall sålunda
understiga värdet
(V_ U)-f + A- rbr
där V = summan av nedåtriktade krafter
U = upptrycket
f = vilofriktionskoefficienten mellan damm och grund
A – dammens basyta
Thr — grundens skjuvhållfasthet
: 324 Tryck mot grunden
Det maximala trycket mot grunden beräknas vanligen under antagande av att
dammkroppen är stel. Vid viktigare konstruktioner ha ibland genomförts
spänningsoptiska undersökningar såsom grundval för spännings- och
deformationsberäkningar [45]. Maximitrycket vid tömt dammagasin uppträder i regel vid
dammens uppströmskant och vid fyllt magasin vid nedströmskanten. Tryckspän-
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
