- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
463

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 843. Dammar

843:9

Verkan av dräneringsbrunnar beräknas vanligen med
hjälp av potentialteori. För överslagsberäkningar kan
användas följande formel (O. Hoffman):

med i a

,Iieu a • ln ti -

där hmeü = medelupptrycket i brunnsraden

2 a = brunnarnas inbördes avstånd i raden
r = brunnarnas radie
Övriga beteckningar framgå av fig. c.

: 524 Utförandedetaljer

Klumpdammar av mindre dimensioner uppdelas vanligen på vedertaget sätt i
gjutenheter av lämplig storlek, i dammens längdled åtskilda av dilatationsfogar,
i tvärled av gjut- och krympfogar (jfr kap. 339 och fig. 339:33 b). De mycket
stora amerikanska klumpdammarna utföras i form av parallellepipediska block
med 10—15 m sidor och ca 1,5 m höjd. Cementet är vanligen långsamt hårdnande
(»low-heat»-typ). Bindningsvärmet bortledes ofta genom vattenkylning i ingjutna
rörsystem. Sedan dammen uppförts till viss höjd och blocken svalnat,
cement-injekteras fogarna.

: 525 Reparation av äldre dammar

De äldre svenska klumpdammarna äro
ofta synnerligen bristfälliga, beroende på
att de utförts av vattengenomsläpplig
betong och cementet därigenom numera
blivit mer eller mindre utlakat [51]. I den
mån en dylik damm kan bedömas icke
ha blivit så förstörd, att dess stabilitet
är äventyrad, repareras den vanligen
genom pågjutning på uppströmssidan
enligt fig. En mycket motståndskraftig
konstruktion erhålles om man
kompletterar betongpågjutningen med en mellan
denna och dammkroppen belägen
asfalt-tätning av principiellt samma utförande
som fig. :41 visar.

Den pågjutna skärmen armeras kraftigt
och förankras i dammkroppen. En
dräneringsgång utmed berget förbättrar
dammens stabilitet och minskar risken
för ytterligare betongförstörelse i den
gamla dammen. — En ytterligare
utveckling av denna typ utgör klumpdammen
med frontplatta (se :53).

: 526 Klumpdammens tör- och nackdelar

Trots sitt solida utseende torde klumpdammen vara den dammtyp, som har den
lägsta säkerhetsfaktorn. Orsakerna härtill äro mångahanda: oberäkneliga
spänningar i dammkroppen förorsakade av temperaturförhållanden, svällning,
krympning och krypning såväl vid gjutning och därpå följande avsvalning som
sedermera under drift, med åtföljande risk för skadlig sprickbildning och läckning,
oklara upptrycksförhållanden, begränsade möjligheter till kontroll av betongens
tillstånd m. m. Dammtypen användes dock alltjämt i stor omfattning, speciellt
vid de allra största dammhöjderna utomlands. Till klumpdammens fördelar kan
framför allt räknas relativ enkelhet i utförandet, varför mindre fordringar ställas
på arbetarnas yrkesskicklighet än vad som är fallet vid tunna, hårt armerade
plattkonstruktioner i dammar av lättare typ.

Fig. :525

Tvärsektion genom damm vid Untra i
Dalälven (Vattenbyggnadsbyrån)

463

Fig. :523 c

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free