- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
472

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841:2-3

Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD

c) att dammläget är gynnsamt för förbiledning av vatten under byggnadstiden,
t. ex. genom omloppstunnlar, så att arbetsplatsen kan torrläggas i sin helhet eller
till sådan omfattning, att jorddammsarbetena kunna bedrivas rationellt,

d) att permanenta utskovsanordningar för flodvatten kunna anordnas skilda från
dammen eller i motsatt fall grundläggas på fast berg inom jorddammsområdet,

e) att förutsättningar finnas för en omfattande mekanisering av arbetena
(grävmaskiner, transportanordningar, vältar).

Betongdammar äro motiverade under förutsättning

a) att goda betongmaterialier i tillräcklig mängd finnas i närheten av dammläget
och detta har för en betongdamm lämpade grundförhållanden,

b) att dammen kan bli utsatt för oberäkneliga överspolningsrisker genom höga
flöden eller av exceptionella omständigheter (t. ex. vågbildning genom jordskred),

c) att de klimatiska omständigheterna (regn, köld) äro hinderliga för jordarbeten
av erforderlig omfattning (i detta fall är dock icke stenfyllningsdamm utesluten),

d) att hänsyn till flottning, sjöfart e. d. fordrar, att en fri genomgång genom
dammen skall finnas under avsevärd del av byggnadstiden; jfr dock ovan punkt c
rörande jorddammar.

Valet mellan jorddamm ocli stenfyllningsdamm avgöres väsentligen av
materialtillgången; är jorddamm utesluten, torde stenfyllningsdammen i regel ha en svår
konkurrent i betongdammen. Stenfyllningsdammen är dock, i sådana fall där god
tillgång på sten finnes, ofta motiverad av andra orsaker, exempelvis vid
dammbyggnader i anslutning till omfattande bergsprängningsarbeten för kraftstationer,
kanaler eller tunnlar.

Om förhållandena i övrigt tala för en betongdamm, synes typvalet i huvudsak
(med undantag för valvdammen, jfr :57) vara en kostnadsfråga, som blott kan
avgöras genom jämförande beräkningar. Undantag härifrån utgöra de
överväganden, som ha sin grund i katastrofrisker av skilda slag, exempelvis krigs- och
jordbävningsrisker.

Ur krigsskyddssynpunkt synes en väl packad jorddamm med central spont
tillhöra en av de mest motståndskraftiga dammtyperna, särskilt om den utan
större kostnadsökning kan förses med en skyddande täckning av grov
spräng-sten och om dammkrönet har riklig bredd. Även stenfyllningsdammen är
synnerligen motståndskraftig men torde vid ett genomslag av tätskiktet icke kunna
förhindra att magasinet mer eller mindre tömmes genom dammkroppen. Bland
betongdammarna synes lamelldammen av Krångedetyp på grund av sin massiva
byggnad och stora stabilitet erbjuda en mycket god lösning, likaså massivdammen
med fri frontplatta, förutsatt att dammkroppen dimensioneras så, att den är bärig,
även om frontplattan genomslås. Den vanliga klumpdammen torde på grund av
de oklara inre spänningarna icke erbjuda samma säkerhet som de ovan angivna
typerna. Likaså äro övriga mera extremt tunnväggiga dammtyper mindre lämpliga
ur krigsskyddssynpunkt.

Jordbävningsrisken har tidigare behandlats för valvdammen. Bland jorddammar
har »hydraulic-fill»-typen icke visat sig tillförlitlig på grund av den inre kärnans
halvflytande natur. I övrigt synas i huvudsak dammtyperna i här ifrågavarande
avseende kunna graderas som med hänsyn till krigsrisker. De tunna upplösta
dammarna kunna dock väl hävda sig gentemot tyngre typer, förutsatt att vid
dammens dimensionering vederbörlig hänsyn tages till svängningsfenomen samt.
att — liksom även för krigsskydd — dammen är stabil i längdled, även om en
del av den demolerats (serievalvdammar med sneda anfangsreaktioner och utan
dragband ävensom ambursendammar med fritt upplagda knäckförstyvningar äro
sålunda olämpliga ur denna synpunkt).

Ingående jämförande kostnadsberäkningar torde i allmänhet vara nödvändiga för
att man skall kunna fastställa lämplig dammtyp. Härvid måste hänsyn tagas även
till de förhållanden, som påverka kostnaderna för exempelvis utskov,
förbiled-ningsanordningar, transporter, fångdammar etc. Svenska kommittén för höga
dammar har utfört en undersökning rörande kostnaderna för skilda typer av
jord-och betongdammar [29]. Vid studiet av där framlagda kostnadsuppgifter bör dock
noggrant hållas i minnet, att de hänföra sig till vissa å-priser för jord, betong etc.,

472

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free