Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
Utskovet kan utformas som bräddavlopp eller förses med luckor. En nackdel är,
att utskovet i likhet med bottenutskov får endast obetydligt ökad
avbördningsförmåga vid stigande övre vattenstånd.
Fig. :712 Förslag till schaktutskov för 500 m3/s avbördningsförmåga vid jorddamm i
Storboströmmen i övre Indalsälven (Vattenbyggnadsbyrån)
713 Hävertutskov
Som avbördningsanordning användes ibland sughävert (ty. »Heber», eng. »syphon»),
speciellt om man vill ha stor avbördning, när vattenståndet stiger över en viss
gräns, men ingen alls, när det är under samma gräns, med plötslig, diskontinuerlig
övergång [5]. Utskovet utformas i princip enligt fig. a och förses vanligen med
anordningar för snabb igångsättning resp. snabbt brytande av avbördningen. Det
förra sker medelst en fast eller rörlig »läpp» på tröskelns nedströmssida, som
för över den tunna begynnelsestrålen till den motsatta väggen, varigenom hävertens
övre del avskärmas och snabbt evakueras av strålen. För att bryta avbördningen
anordnas luftinsläpp, som automatiskt frilägges, då övre vattenståndet sjunker.
Fig. :713 a
1) Läpp av böjlig stålplåt enligt J. Heyn (La Genie Civil, 27 mars 1926)
2) Luftinsläpp för avbrytning av utströmningen
3) Underkant av skärm; när vattnet sjunkit under denna kant, avbrytes utströmningen
automatiskt genom att luft suges in
Fig. :713 b. Hävert i slusskammarvägg
vid Kegums kraftverk i Dynafloden,
Lettland (VBB). Pfäverten tjänar till att hålla
vattenytan vid ett visst högsta värde
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
