Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 844. Vattenkraftverk
844:2
Är sanden lerhaltig, kan högre hastighet tillåtas,
enär lerans kohesion håller kvar partiklarna.
Sambandet mellan vattenhastighet och kornstorlek hos
eroderat resp. transporterat material framgår av
fig. (efter F. Hjulström).
: 224 Tätning
Går en tilloppskanal i vattengenomsläpplig mark,
måste man täta kanalen för att förhindra
bort-läckning av vatten. Detta kan ske genom
igen-slamning eller genom beklädnad med lerskikt,
betong eller annat tätt material.
: 23 Bergkanaler
Sidorna sprängas i allmänhet nästan vertikala, 10 : 1 à
5 : 1. Fallförlusterna vid viss vattenarea bli minst, om
kanalens bredd är dubbelt så stor som djupet, räknat
från vattenytan (se fig.). Om markytan ligger avsevärt
högre än vattenytan, bör dock kanalen av ekonomiska
skäl göras djupare och smalare. Härigenom reduceras
nämligen schaktmassorna ovanför vattenytan.
: 24 Rännor
I vissa sällsynta fall, karakteriserade av särskilda
terrängförhållanden, kunna tillopp i form av rännor komma
till utförande. Större rännor utföras ofta av armerad betong (fig. a). Andra
utförandeformer äro ramar av stålbalkar med plankbeklädnad (fig. b) eller ränna helt
av trä. Den senare typen förekommer vid små vattenmängder, men har trots låg
anläggningskostnad på grund av dryga underhållskostnader och av reparationer
förorsakade störningar i driften kommit till allt mindre användning.
Fig. :223
Samband mellan
vattenhastighet, erosion, transport och
sedimentering
Fig. :23
Ekonomisk tvärsektion
för bergkanal
Fig. :24 a
Tilloppsränna av betong
Fig. :24 b
Tilloppsränna av ramar av stålbalkar
med plankbeklädnad
: 25 Tunnlar
: 251 Allmänt
Där terrängen lämpar sig härför, kunna tillopps- eller avloppstunnlar ifrågakomma
för drivvattnets framledande (fig. :11 b, c). I Sverige är det av ekonomiska skäl
vanligt med avloppstunnlar. Dessa medföra dessutom vissa andra fördelar,
nämligen dels att kraftstationen då i regel kan förläggas nedsprängd i berget och
sålunda bättre skyddas mot bomber, dels att issvårigheterna vid strängt klimat bli
små i jämförelse med förhållandena i kanaler.
: 252 Tilloppstunnlar
Dessa kunna utföras antingen som nivåtunnlar med fri vattenyta eller med ett
vattentryck, som ej överstiger grundvattentrycket (eller approx. höjden till
markytan), eller som trycktunnlar med vattentryck större än grundvattentrycket.
I förra fallet kan tunneln vid gott berg vara obeklädd. Är berget sprickigt och risk
för avsevärd läckning föreligger, bör tätning ske med cementinjektering.
Vid trycktunnlar inklädes berget i allmänhet med armerad betong (se fig.).1)
Särskilt viktigt är detta, om tunneln ligger nära en slänt, då berget annars kan
Wai.ch, O. »Die Auskleidung von Druckstollen und Druckschächten», Berlin 1926.
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
