- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
504

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841:2-3

Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD

Beräkning. Med stödpunkterna utflyttade, såsom figuren visar, stycket 0,04 R
utanför ringens tyngdpunktsradie R, blir maximimomentet i ringen ± 0,0101 QR,
där Q är den totala vertikala reaktionen.1),2) Vid tuber för lågt vattentryck kan
i vissa fall de största plåtpåkänningarna uppstå, då tuben endast är delvis fylld.3)
Vid uppläggning på jord måste tuben förses med tätt placerade förstyvningsringar
för att kunna bära jordbelastningen. Vidare bli temperaturvariationerna vid
övertäckt tub relativt små (ca ± 10°), varför dilatationsfogen ofta kan utelämnas.
I stället få tuben och tubfästena dimensioneras för de uppkommande
temperaturspänningarna. Övertäckt tub användes vanligen, där tuben måste gå fram i en
jordskärning.

:265 Betongtuber

Betongtuber användas emellanåt, särskilt vid stora diametrar och relativt lågt
vattentryck (fig. :262). Det är av stor vikt, att både själva betongen och fogarna
äro vattentäta. Tuberna kunna antingen utgöras av sammanfogade, färdiggjutna
rördelar eller gjutas på platsen.

Betongtuberna bruka placeras direkt på marken och övertäckas ofta av ett
jordlager eller förses med en stödjande fyllning till ungefär halva tubdiametern.

: 27 Svalltorn och svallbassänger
: 271 Vid tilloppet

Då vattenmassorna i tilloppet hejdas i sin rörelse vid tillstrypning av
turbin-öppningarna på grund av frånslag, uppstår en tryckstegring, som innebär, att
vid en fri vattenyta denna stiger och vid en tub eller tunnel trycket ökar.
Tryckstegringen övergår till en svallning, tills nytt jämviktsläge i
tryckförhållandena uppnåtts.

I en öppen kanal stiger vattnet vid kraftstationsintaget, och en våg fortplantar
sig uppåt kanalen. Kanalsidorna måste utföras minst lika höga som
svallningshöjden. I vissa fall utföras anordningar vid intaget för automatisk avtappning
av svallningsvattnet, exempelvis genom skibordsdammar eller hävertverkande
dammar, eller också anordnas en särskild svallbassäng. Där många intag få sitt
vatten från ett gemensamt tillopp, anordnas en fördelningsbassäng, som även
tjänstgör som svallbassäng.

Tuber måste dimensioneras för att motstå tryckstegringen (jfr :554). Vidare måste
tryckväxlingarnas inverkan på maskineriet utjämnas med svänghjul eller
sväng-massor i generatorn.

Vid längre tubledningar anordnas för minskandet av tryckstegringen antingen
svalltorn med fri vattenyta (huvudsakligen vid låga fallhöjder, fig. lic) eller
tryckregulatorer (huvudsakligen vid stora fallhöjder).

Då turbinöppningarna stängas, tryckes en del av det i tuben framrinnande vattnet
upp i svalltornet (fig. :281). Svalltornet måste ha minst så stor area (jfr :284),
som erfordras för stabil drift med användning av automatisk turbinregulator
(jfr :55). I övrigt avpassas svalltornets area så, att alltför stor höjning av
vattenståndet icke uppkommer. Tryckvariationerna i tuben begränsas därigenom till
fördel för såväl tubledning som turbinregulator.

Tryckregulatorer verka på så sätt, att de vid plötslig tryckstegring öppna en
av-loppsväg för vattnet.

: 272 Vid avloppet

Avloppstunnlar kunna utföras med fri vattenyta, men vanligen äro de helt fyllda
med vatten.

I tunnlar med fri vattenyta uppkommer vid en belastningsändring en svallning
av liknande slag som vid kanaler, varför tunnelns takhöjd måste bestämmas av
den högsta svallningshöjden.

Karlsson, K. I. »Till tubledningars hållfasthetsberäkningar», Tekn. T. V 1910, s. 47 (h. 4).

2) Hökerberg, T. »Ett bidrag till tubledningars hållfasthetsberäkning». Tekn. T. V 1919,
s. 44 (h. 3).

3) Samsioe, A. Frey. »Die Spannungen in einem auf mehreren Stiitzen in gleicher
gegen-seitiger Entfernung aufgelegten und zur Hiilfte mit Wasser gefüllten Röhr». Stockholm
1926. IVA:s handl. nr 50.

504

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free